Svarva.

Tillbaka till startsidan

Svarvstål.

Innan Du kan börja att svarva måste Du känna till en del saker. Viktigast är valet av svarvstål. Det finns inget "universal" svarvstål som kan användas till alla slags svarvningar. Här är några schematiska bilder som visar olika stål till olika ändamål. Bilderna visar härdade och slipade stål, men samma gäller för stål med hårdmetallskär.

 

Skrubbstål använder man när mycket material skall svarvas bort. Beroende på material kan man antingen ta stora skär eller öka matningen, men inte öka spidelhastigheten !! Man kan inte förvänta sig en slät och jämn yta när man använder ett skrubbstål. Man avslutar svarvningen när det återstår någon 10-dels mm och svarvar färdigt med ett slätstål.  

Knivstål använder man vid längdsvarvning samt plansvarvning tvärs bädden eller där man vill ha ett absolut skarpt innerhörn. Skarpt innerhörn är idag ganska ovanligt eftersom det försvagar materialet och lätt utgör en brottanvisning. Bättre är en liten radie samt att man fasar av anslutande detalj. Jmf. med t.ex. ett kullager som alltid har avfasande radier i såväl innerring som ytterring.

Slätstål ger vad namnet säger - en slät och jämn yta. Bara mycket små skär, vasst stål och låg matningshastighet. Se också ovan om skrubbstål.

Stickstål finns i olika bredder, och används dels för att sticka spår (t.ex. för Segersäkringar eller O-ringar) dels för att kapa av arbetsstycken. Stickstål är ett verktyg som kräver massor av uppmärksamhet.  Skäret skall ligga exakt i dubbhöjd. Ligger det aldrig så litet för högt och det skulle råka "hugga" bryts det ofelbart av och ligger det för lågt kan det börja "rappa" d.v.s. vibrera. En aning under dubbhöjd är mera förlåtligt än en aning för högt. Extremt lågt spindelvarv är att rekommendera liksom kyl/smörjmedel vid avstickning av rostfritt stål. Försiktig, jämn matning.

Gängstål används som namnet antyder till att "slå" gängor med. Det finns 2 olika typer av gängstål dels för utvändiga, dels för invändiga gängor. Men alla gängor har inte samma   "profilvinkel". Så har t.ex. metriska gängor 60 profilvinkel medan t.ex. "tumsgängor" har 55o   .
 
Innerstål eller innerbom är till för att svarva i redan upptagna hål, tillräckligt stora att rymma innerstålet. Man kan inte använda ett innerstål på en plan yta. Även grunda insvarvningar måste förborras.

Hårdmetall. Väljer man svarvstål med vändskär av hårdmetall får man räkna med minst 3 olika typer ( skrubbstål, höger- och vänsterstål ) plus en innerbom. Notera att vändskär kan fås med olika nosradier. Har man en liten svarv vars stålhållare kanske bara kan ta 6 mm svarvstål finns det mig veterligen inga stål med vändskär. Till 8 mm svarvstål finns vändskär. Det finns även svarvstål med  hårdmetallplattor som är hårdlödade och slipade.

Sparstål av HSS snabbstål är en bra lösning - men det förutsätter att man är kunnig i slipning och att man har tillgång till tabeller där man kan få reda på skärvinklar, släppningar etc. för olika material. Fråga efter datablad där Du köper Dina sparstål. Finns kvadratiska och runda i en mängd dimensioner. Runda stål kräver en särskild hållare för att kunna spännas fast i verktygshållaren.

Smidda stål är mycket bra och billiga i alla dimensioner  men det förutsätter att man är kunnig i slipning och härdning. Tillverkas av härdbart material i olika dimensioner.

*** Lägg märke till benämningarna för olika stål. Skrubbstålet på översta bilden är ett högerstål, och det högra  knivstålet är att vänsterstål. Låter det märkligt ?  Det är så här,  Du skall  hålla stålet med eggen mot Dig, då ser Du att eggen sitter till höger på ett högerstål och till vänster på ett vänsterstål. När stålen sedan sitter i stålhållaren arbetar eggarna åt motsatt håll än sin benämning. ***

D-bits eller kanonborr kan man köpa eller själv tillverka av t.ex. silverstål. Måste härdas.

Borr hör också till svarven, i synnerhet dubbhålsborr av olika diametrar, men också vanliga spiralborr. Tänk på att om Du borrar både i stål och mässing bör Du ha två uppsättningar borr, en för stål och en för mässing. Eggen för borren till mässing skall "brytas" med ett bryne för att inte "hugga" om man skulle råka mata lite för snabbt. Det värsta som kan hända är att borret bryts av inne i hålet och kan vara nog så knepigt att få ut igen.  Högt spindelvarv och extra försiktig matning när Du använder dubbhålsborr. Till aluminium finns speciella slipade borr. Även lettring gör man i svarven. Lågt spindelvarv, så nära chucken som möjligt och matning för hand. Det finns trissor för både slät- och krysslettring. Se bilder.


 
Hårdmetallvarianter av ovanstående smidda stål.


Det är synnerligen viktigt att
skäret är exakt i höjd med 
dubben. Är det för lågt måste
man lägga under en metall-
remsa. Det.2

Du kan testa om skäret är i rätt höjd genom att plana ett ämne tvärs bädden. Om det blir kvar en liten tapp i centrum är stålet för lågt. Mät tappen. Underlägget blir då halva tappens diameter.
Det går inte så bra att tvärsvarva med ett för högt skär. Stålet kommer att försöka bryta av tappen i centrum. Finns det ett hål i centrum av ämnet spelar skärets höjd ingen roll.  Att svarva klena detaljer kräver alltid att skäret har exakt höjd.

 
Borrstänger.
Borrstänger för olika ändamål finns att köpa,
men är mycket dyra. Enklast är att själv lära sig
att tillverka sådana för speciella svarvningsoperationer.
Användningsområdet framgår av bilderna ovan.
Bommen kan vara av runt eller 4-kantigt stål.
Svarvstålet kan vara av silver- eller snabbstål.

Viktigt !

Det finns andra viktiga saker att tänka på förutom rätt spindelhastighet, rätt stål och rätt matning om Du vill nå ett gott resultat. Mycket viktigt är att svarvstålet inte sticker ut från verktygshållaren mer än nödvändigt. Sticker det för långt ut uppstår lätt vibrationer vilket både tar på eggen och ger ett sämre resultat.
Försök aldrig svarva ett långt arbetsstycke utan att använda motdubb. Risken att detaljen först fjädrar undan för svarvstålet för att sedan ge efter för svarvstålets egg och då - ja då hugger det. I värsta fall deformeras ämnet och blir obrukbart. Risken att det "hugger" är nästan 100%. Använd därför alltid motdubb om du känner Dig osäker på om risken finns. Vänj Dig vid att dubbhålsborra och använda motdubb det tjänar Du på i längden. Riktigt långa och klena detaljer kan kräva medlöpande stöddocka.

Rekommenderade skärdjup för olika material:


Skärdjupstabeller tolkas på följande sätt: I den vänstra tabellen för stål finns vid skärdjup 1,0 en rad runda ringar som sträcker sig upp till nivån 30, och från 30 nivån åt höger . Där dessa båda linjer skär varandra finns det rekommenderade varvtalet, d.v.s. 330 varv vid matning 0,07 mm / varv på en 30 mm axel. Man kan också utgå från arbetsstyckets diameter och gå till höger i tabellen. Ex. vid diametern 70 mm blir skärdjupet 0,5 mm och varvtalet 200 r/min för stål. Samma metod gäller för de övriga materialen enl. tabellerna. Hämta skärdata från materialleverantörerna och använd dem. Generellt gäller att ju större diameter ett  materialet har som skall svarvas, ju lägre hastighet på spindeln. Omvänt gäller för små diametrar. 

Mätinstrument.

För att kunna mäta dina detaljer måste Du ha åtminstone ett skjutmått för att mäta på ett "ungefär", d.v.s. på en 10-dels mm när.  Vill Du ha mera exakta mått måste Du använda en mikrometer som mäter på en 100-dels mm. 

Skjutmåttet har en s.k. nonieskala som på den fasta delen har 1 mm mellan varje delstreck. Den rörliga delen har 0,9 mm mellan varje delstreck eller 20 ( 10 ) delstreck på 19 mm . Man avläser på den rörliga skalan på det delstreck som exakt sammanfaller med den fasta skalans delstreck. Ex. Du skall mäta en c:a 10 mm axel. Den rörliga skalan visar något över 10 mm. Om det är delstreck 3 som passar exakt på ett delstreck på den fasta skalan är måttet 10,3 mm.
Man kan mäta utvändigt, invändigt och djupt med ett skjutmått. 
Det finns även skjutmått med 0,05 mm nonie, fungerar på samma sätt men skalan på den rörliga delen har 40 ( 20 ) delstreck på 39 mm. Bilder Det finns även skjutmått med digital visning.

Mikrometern  mäter 100-dels mm. Observera att den kan ha samma skala för ½ mm som för 1 mm. Man bör inte mäta på ett ämne om det är mycket varmt eftersom värmen utvidgar materialet. Vänta att mäta tills ämnet svalnat till rumstemperatur och krympt. Även handens värme kan påverka mätresultatet. Håll därför på den isolerade delen av mikrometern. Det finns även micrometrar för invändigt mått liksom för djupmått. Även mikrometrar finns med digital visning.

   
                  25 och 50 mm mikrometer                                   Skalan = ½ mm / varv

Indikatorklocka och vippindikator är mycket användbara instrument och har ett stort  användningsområde. Tillsamman med ett magnetstativ används de bl.a. för att centrera ett ämne i chucken och att konstatera slag och om ämnet är ovalt. Kan bland mycket annat också användas att indikera pinolens läge i förhållande till spindeln d.v.s. om ett svarvat ämne kommer att kona. Ett omständligt men mycket noggrant förfarande. Båda indikerar på en 100-dels mm. Se Bilder. 

Andra hjälpmedel.

En enkelgradig fil är absolut nödvändig. Sätt inga ämnen i chucken utan att ha filat bort alla grader och ojämnheter.

Böj till en spånkrok och använd den. Stoppa svarven och rensa. Försök aldrig rensa med svarven igång, spånen flyger lätt upp i ansiktet. Svarvspån är mycket vassa så var försiktig.

Använd alltid skyddsglasögon när Du svarvar.

Säkerhet.

De flesta olyckor vid svarven är förorsakade av löst sittande kläder. En ärm i skjorta eller overall kan lätt fastna i chucken, en slarvigt knäppt eller löst hängande skjorta kan fastna i spakar och rattar när man rör sig framför svarven. Låt aldrig chucknyckeln sitta kvar i chucken ! Lägg inga lösa saker ovanpå spindeldockan de kan i värsta fall falla ner på chucken och kastas upp i Ditt ansikte. Inga lösa prylar på golvet framför svarven, Du kan snubbla och kanske falla mot en roterande chuck. Håll rent både på och runt omkring svarven. 

 
Detta är skräckexempel - så får det inte se ut ! Håll rent och undvik olyckor.

Material:

Om olika material 

Tillbaka till början