Matning på tvärsliden = 2 x gängdjupet.För vanligt förekommande gängor är det enklast att använda gängtappar och gängsnitt. Låt gärna ämnet sitta kvar i chucken medan Du centrerar tapp eller snitt med hjälp av pinolen. D.v.s. att Du med hjälp av chucknyckeln vrider chucken medan Du följer med med pinolen. Gänga sedan för hand på annat ställe utanför svarven! Försök aldrig köra med svarven, hur lågt spindelvarv Du än har. Risken är stor att Du kan skada både Dig själv och detaljen Du arbetar med. Tänk även på att Du får reducera yttermåttet med en eller flera tiondelar ju hårdare material Du skall gänga med gängsnitt. T.ex. en stång för M6 gänga skall ha 5,9 mm ytterdiameter, för M10 gänga 9,8 mm i stål. För invändiga gängor brukar borren ge något större hål än det nominella, men borra aldrig med klenare borr än rekommenderat.
Slå gängor i svarven.
Med många svarvar medföljer en kugghjulssats som används för att justera längdmatningen.
Inte bara matningen vid vanlig svarvning utan i synnerhet om man vill "slå"
gängor direkt i svarven. Det brukar finnas en skylt på spindeldockan som visar
kugghjulens placering i "lyran" för olika "stigning" på gängor.
OBS ! Du är inte bunden av en viss diameter för en viss stigning.
Du kan ha vilken stigning Du vill på vilken diameter som helst.
Bra tillbehör är en gängmätare (gängtolk). Finns för både M-gängor och
olika tum-gängor. Består av stålblad med utstansade gängor med olika
stigning. Se Bilder.
Dessutom behöver Du en tabell som visat hur djup gängan
skall vara.
Ex. Du skall slå en M 10 gänga på ett godtyckligt tjockt ämne.
Stigningen är 1,5 och gängdjupet enl. tabellen; = 0,974. Eftersom matningen på tvärsliden gäller
diametern
skall Du mata 1,948 mm. Du skall inte mata hela djupet på en gång. Dela gärna
upp matningen på 3 - 4 skär.
Har Du nu satt på rätt kugghjul på rätt ställe i lyran, rätt gängstål i
verktygshållaren och valt rätt spindelhastighet matar Du fram tvärsliden
tills svarvstålet precis tuchar ämnet. Backa tills stålet befinner sig ett
par cm utanför ämnet. Mata fram tvärsliden det antal 10-delar Du tycker är lämpligt.
Sätt till längdmatningen och starta svarven. När Du nått dit Du vill
gänga, mata ut tvärsliden några 10-delar och stoppa svarven. Rör
inte längdmatningen den skall vara till hela tiden !. Ändra rotationsriktningen och
kör tillbaka till utgångsläget d.v.s. ett par cm utanför ämnet. Rör
inte längdmatningen. Mata fram tvärsliden till utgångsläget och lägg
till ytterligare matning. Mata dessutom fram verktygssliden någon 10-del
så att gängstålet tar mest på "framsidan" av stålet. Ändra
rotationen och starta svarven. Den kommer nu att exakt fördjupa det spår som
Du nyss svarvade. Fortsätt som ovan tills Du slagit gängan färdig. Smörj
gärna med en gängpasta när Du gängar i stål. Gängpasta sölar inte
ner så mycket som gängolja. När Du gängat färdigt är det lämpligt att dra
ett lätt tag över gängorna med en fin fil, detta för att ta bort de värsta
graderna. Mutter tillverkas på samma sätt.
På svarvar med mer än en ingång på matningsspindeln kan man anbringa en s.k.
gängklocka. Den har en 4-delad skala 1 - 4. Har man en sådan kan man slå
ifrån längdmatningen när man nått slutet på gängningen, mata tillbaka för
hand och slå till matningen igen på samma siffra varje gång.
Stigning och gängdjup för Metriska grovgängor ( M-gängor)
Matning på tvärsliden = 2 x gängdjupet.
Slå "okända" gängor i svarven.
Som tidigare påpekats är det stigningen som är avgörande för gängor, inte diametern. Skall Du slå en okänd gänga, använd Din gängtolk ( gängmätare ) och leta upp den gänga som passar exakt. Du får kanske prova både metriska och tumsgängor innan Du hittar den som passar. Kontrollera skärdjup och profilvinkel i Din tabell för den gänga Du valt. Mät diametern invändigt eller utvändigt beroende på om Du skall slå en bult eller en mutter. Ändra kugghjulen i lyran och slå först en provgänga i ett lättbearbetat material, t.ex. mässing om Du är osäker. Rör inga inställningar, låt ämnet sitta kvar i chucken och prova. Passar gängan slår Du en ny i det material den slutgiltigt skall ha. Passar den inte får Du göra om det hela med en annan stigning. Det är därför viktigt att Du från början provar ut stigningen noga. Det är särskilt lurigt med tumsgängorna eftersom det finns flera olika "standards". Det har funnits ännu fler tidigare, t.ex. UNC, UNF, BSF, BSW, BSB osv. De flesta är dessbättre nästan helt borta idag och inga nya konstruktioner har dessa gängor. Men för reparationer är de viktiga och finns kvar hos flera engelska serviceverkstäder som vårdar dessa snitt och tappar ömt, de tillverkas ju inte mer. Dock finns bokstavs- och nummer borrserierna kvar. Även franskmännen har haft "egen" standard speciellt inom bilindustrin. Med riktlinjer från EU bör vi i framtiden få samma måttsystem i hela Europa.
"Egna gängor"
Man är inte bunden vid standardiserade gängor. Man kan
slå vilken gänga man vill på vilken dimension man önskar. Det är stigningen
och inte dimensionen som avgör vad gängan skall användas till. För M-gängor
står stigningen för förflyttningen i mm per helt varv på skruven. Är t.ex. stigningen =
2 betyder det att förflyttningen = 2 mm per varv, 0,5 = 0,5 mm/varv o.s.v. Ovan
finns en tabell för stigning / gängdjup. Det är bara att välja.
Glöm inte att Du kan slå vilken gänga som helst på godtycklig diameter!
Vänstergängor.
På vissa svarvar finns en anordning som får ledarskruven att ändra rotationsriktning. Då kan man slå vänstergängor, både utvändiga och invändiga. Man börjar närmast chucken och arbetar åt höger. Man skall INTE ändra chuckens rotationsriktning. I övrigt samma tillvägagångssätt som ovan "slå gängor i svarven".