Frågor o svar.

Här besvarar jag efter bästa förmåga frågor om svarvning och annat av allmänt intresse. Håll sidan levande - ställ frågor!
Frågor om fräsning besvaras under fräsfrågor.

F. Vad skall man använda som underlägg när svarvstålen ligger får lågt ?
S. Om det rör sig om 10-delar använder jag själv bladmått som har blad på varje 0,05 mm upp till 1 mm. Dessa kan kombineras efter behov. Är avvikelse större använder jag järn eller mässingsplåt + om det behövs även bladmått. Mät tappen. Underlägget blir halva tappens diameter.

F. Hur skall man kunna svarva en Morsekona 2?  Toppslidens gradering är ju för grov.
S.  Enklast är att använda t.ex. ett borr med Morsekona 2. Alla sådana borr har ett dubbhål i tungan. Sätt in borrdelen så långt det går i chucken, centrera med en dubb i dubbhålet och spänn fast borret i chucken. Kontrollera gärna med en indikatorklocka eller liknande att det är väl centrerat. Sätt en rak bred plattjärnsbit på toppsliden med hjälp av en snickartving. Lossa toppsliden och mata fram tvärsliden tills plattjärnet ligger an mot Morsekonan. Spänn toppsliden och du kan nu använda inställningen för att tillverka Din kona. Andra konor kan tillverkas på samma sätt. Glöm inte att ställa tillbaka toppsliden. 

F. Jag har köpt ett 10 mm runt innerstål men det går inte att spänna fast i verktygshållaren. Dessutom ligger skäret långt under centrum. Vad gör jag ? Kastar bort det ? Det kostade över 600:- kronor.
S. Du måste ha en sidohållare som Du kan tillverka själv - eller investera i en ToolFix som ersätter Din vanliga verktygshållare. Jag kan bara ge några tips här eftersom jag inte vet hur Din verktygshållare ser ut. Hur min sidohållare ser ut kan Du se under Bilder. Tillverka hållaren utan att slitsa den, sätt fast den i stålhållaren, borra med borret i chucken och mata framåt. Slitsa efter att Du borrat hålet. 3 spännskruvar är lagom för min stålhållare som är 70 mm bred.

F. Kan man slipa hårdmetall ?
S. Visst kan man det. Det finns speciella slipskivor avsedda för just hårdmetall. Om Du inte har någon affär i närheten, kolla på nätet. Skall Du beställa,  kolla och anteckna axeldiametern och varvtalet liksom skivans diameter på Din slipmaskin. Det finns både keramiska och diamantbelagda slipskivor.

F. Konstiga gängor man har i England. T.ex. 5BA och 1/4 x 32 tpi. Var kommer dessa ifrån, och var får man tag på sådana gängor i Sverige ?
S. BA är en av flera standarder i England, tpi står för threads per inches d.v.s. gängor per tum. Eskader säljer sådana gängtappar och gängsnitt.  Se länkar.

F. Det här är bara en teoretisk fråga, men hur får man bort en eller ett par hundradelar när man mäter en svarvad bit med en mikrometer ?
S. Förr i tiden för mer än 50 år sedan när jag lärde att svarva använde man en c:a 25 -30 mm bred läderremsa (inte skinn) som spikats längst fram och längst bak med den raggiga sidan utåt på en c:a ½ meter lång och c:a 10 mm tjock list av björk lika bred som läderremsan. Man använde den som man använder en fil medan ämnet roterar i chucken. Vad som händer är att raggen tar med sig små flisor och ojämnheter på ämnet. Ibland räcker det för att jämna till den sista 100-delen.

F. Jag läste i en tysk hobbytidning att man kunde förändra centrum genom ett underlägg på ena backen. Det fanns även en formel för det. Känner du till det ?
S. Jodå, men både Du och ett par andra har missuppfattat artikeln. Man måste lägga under 2 av backarna. Någon formel känner jag inte till, men förr sa man att mellanläggens tjocklek  var 2/3 av förskjutningen. Ex. Skall Du flytta centrum 6 mm blir mellanläggen 2/3 av 6 = 4 mm. En inte helt säker metod och sannolikt inte helt matematiskt korrekt men det fungerar.

F. Brukar du slipa om dina borr själv ? Har du ett tips till oss som inte kan ?
S. Klena borr upp till 4-5 mm är så billiga att det är bättre att investera i nya. Riktigt grova borr slipar jag om för hand. För oss som "inte kan" finns det borrslipstativ som fungerar alldeles utmärkt. Jag har själv ett sådant som jag använder till borr mellan 6 och 12 mm. Både Clas Ohlson och Biltema säljer sådana. Läs noga bruksanvisningen så får du ett fullgott resultat. Under Bilder kan Du se hur man använder slipstativet.

F. När jag längdsvarvar i stål kan jag aldrig få en slät yta. Ibland verkar det som om stålet hoppar framåt och det blir liksom ryggar och spår i ytan. Varför ?
S. Förmodligen har Du - liksom flera andra som skrivit - glömt att låsa alla slider som inte används. Se också till att svarvstålet har rätt höjd och att det inte sticker ut från stålhållaren mer än absolut nödvändigt, så får Du säkert släta ytor.

F. Vad säger du om de där nya gula borren. Dom är dyra men är dom bättre ?
S. Jag har ingen erfarenhet av Titaniumbelagda borr alls. Har aldrig använt sådana. Men om några har erfarenhet av dem, skicka ett mail till mig så skall jag publicera svaren här.
S2. Flera har skrivit och sagt att för hobbyändamål är de inte värda pengarna, medan några  har tyckt att de var bättre. En har testat i jobbet och menar att slipar man om borren är finessen helt borta - beläggningen ligger ju bara på ytan.
S3. Nu har jag testat ett 2 mm TIN-borr. Utan tvekan betydligt bättre än obelagda, men dyra!

F. Vad är det för skillnad på stål och järn ? Jag har också hört bondjärn.
S. Allmänt menar man att stål är legerat medan järn är olegerat. Legerat stål har bestämda tillsatser av olika legeringsämnen t.ex. Volfram, Kobolt, Nickel med mera. Järn menar man saknar bestämda legeringsämnen. Kallas även konstruktionsstål och är svetsbart.
Kärt barn har många namn "bondjärn" är bara ett av många öknamn på olegerat stål.

F. Min roterande dubb har börjat knastra när jag använder den. Den fungerar bra ibland men knastret verkar öka. Är den kass ?
S. Om den inte redan är kass blir den det snart. En roterande dubb har minst 2 lager. Längst bak ett axiallager som tar upp det axiella trycket d.v.s. det tryck som uppstår när Du matar fram pinolen, och ett radiallager längst fram som tar upp sidokrafterna d.v.s. kraften som svarvstålet förorsakar.
Knastret beror med största sannolikhet på att en eller flera kulor har skadats antingen genom att Du spänt pinolen för hårt eller att dubbhålet varit för grunt och stålet har "huggit" och förorsakat ett enormt stort sidotryck så att kulorna i det främre lagret skadats. Det brukar inte gå att reparera en skadad dubb. Du får nog skaffa en ny ganska snart.

F. På mitt jobb använder vi smörjmedel med Silicon på vissa glidytor. Kan jag använda det som borr- eller skärolja ?
S. Nej ! Försök inte ens. Det kan innehålla ämnen som avger giftiga ångor när det hettas upp.

F. Jag köpte för flera år sedan en begagnad svarv och fick med en hel låda full av "bråte". Bland annat en ganska tunn aluminiumskiva med hål i mitten och 4 spår. I det ena spåret sitter en pinne rakt ut. Den passar ingenstans på svarven men det skulle vara kul att veta vad det kan vara.
S. Troligen är det en medbringarskiva, och pinnen som sticker ut är till för att hålla emot på medbringaren. Den används när man skall svarva mellan dubbarna. Man demonterar den vanliga chucken, monterar medbringarskivan och sätter en dubb i spindelnosen. På ämnet man skall svarva sätts medbringaren ( brukar se ut som ett deformerat nyckelhål med "svans" + en bult som man spänner fast ämnet med ). Man sätter ämnet mellan dubbarna. Pinnen på skivan flyttas så att den kommer under skallen på bulten eller "svansen". När man sedan startar svarven kommer pinnen att ta med sig ämnet runt, och man kan börja svarva från änden närmast pinolen.

F. Kompisen och jag tvistar om vad som är rätt när man använder indexskalorna på svarven. Jag utgår från 0 och svarvar tills jag kommer dit jag skall. Kompisen skruvar tillbaka skalan och svarvar mot 0. Vilket är rätt ?
S. Det är en smaksak och beror på vad man lärt från början. Själv jobbar jag som kompisen d.v.s. jag arbetar mot 0 hela tiden, det känns naturligt för mig. Jag slipper hålla reda på hur många delstreck jag skall mata, det är bara att mata på tills 0:an kommer. Men ingen metod är rätt eller fel. Möjligen lite säkrare att jobba mot 0.

F. Du skriver att det finns speciella borr för aluminium. Jag har varit i 2 järnaffärer men där hade man aldrig hört talas om det.
S. Du får gå till en affär som säljer LUNA´s sortiment, t.ex. Optimera ( Järnia ). Det är inte säkert att de har borren hemma, men beställer gärna åt Dig.

F. Du använder ibland toppslid och ibland verktygsslid. Varför inte samma alltid ?
S. Jag använder båda namnen medvetet. För lite äldre svarvare är toppslid helt O.K., men tittar man i instruktionsböckerna till nyare svarvar använder man verktygsslid. En nybörjare hade nog fått huvudbry när han inte hittade toppsliden i sin instruktionsbok. Som sagt, jag använder medvetet båda.

F. Kan man svarva i plast ?
S. Vissa plaster går alldeles utmärkt att svarva. Men plast är inget enhetligt begrepp. Plexiglas, nylon, delrin, PVC, styren, eten etc. är alla termoplaster ( sprutplaster ) men har olika egenskaper. De 3 förstnämnda kan både svarvas, fräsas och gängas med gott resultat ( lågt varv och skarpa stål ) medan många andra är direkt olämpliga att bearbeta. Det finns även härdplaster t.ex. vävbakelit som flitigt används industriellt till bl.a. kugghjul. Tag reda på vad det är för plast Du tänker bearbeta.

F. Jag har köpt en gammal svarv med gängad spindelnos. För ett tag sedan renoverade och smorde jag upp svarven. Allt blev bra utom att chucken vill gänga av sig själv. Ett recept ?
S. Du har förmodligen även smort gängan i spindelnosen. Den skall absolut inte smörjas. Tvätta av både den och gängan i chucken med t.ex. fotogen och torka noga, så kommer  chucken säkert att fastna.

F. Såg i en katalog att dom sålde koniska borr 16 - 25 mm,  10 st. i en sats. Sådana har jag aldrig hört talas om.
S. Koniska borr för tunnplåt finns men är egentligen en typ av brotschar. Används t.ex. av bilverkstäder. Vad jag tror man menar är att det är vanliga borr med Morsekona avsedda för pelarborrmaskiner.

F. Clas Ohlson säljer vändskär till 12 x 12 stålhållare. Är det något att ha ?
S. Jag har köpt en sats och testat. 1) de är bara 4 mm tjocka. 2) de är väldigt spetsiga nästan ingen radie alls. 3) de är väldigt dyra. Jag är inte imponerad.
Du kan säkert köpa bättre och billigare vändskär på annat håll.

F. Kan du förklara lite om det där med kylmedel när man svarvar ?
S. Att det blir varmt beror på friktionen mellan verktyget och ämnet. För att minska friktionen tillför man ett smörjmedel. Men det räcker inte att bara smörja, man måste också  leda bort värmen. Till detta använder man vatten. En emulsion som består av 1 liter smörjmedel i 20 - 25  liter vatten är mycket vanlig. Men det duger inte att "skvätta" på lite emulsion hur som helst. Det måste ske kontinuerligt med stort flöde. D.v.s. många liter per minut. Om svarvspånen blir blåanlöpta är flödet för litet, liksom om vattnet dunstar d.v.s. det ryker. Man kan även kyla med olika rena oljor. Frågan är om vi hobbysvarvare alls behöver tillämpa forcerad kylning. Har vi svarvstål med vändskär av hårdmetall är det i många fall direkt olämpligt att kyla.

F. Vad är Karlebo för något ?
S. Karlebo handbok är för verkstadsfolk vad Bibeln är för de religiösa. En handboks-serie  på över 1500 sidor med svar på det mesta som rör metallarbete. Kostar väl idag bortåt en 1000- lapp. En ovärderlig hjälp med allt sådant man inte kan ha " i huvudet ". En ännu nyare och modernare handbok : "Verkstads Handboken" finns hos Liber och kan varmt rekommenderas till alla metallare, ingenjörer och lärare. Kostar under 300 kronor. Se länkar.

F. Din bild på skärdjup och hastighet är ganska suddig och svår att läsa av.
S. Bilden är bara en illustration om hur man använder sådana diagram. Det är därför de små ringarna finns där. Det finns skärdata för olika typer av material och de flesta diagrammen brukar se ut som illustrationen.

F. Du skriver att till en svarvs extra finesser hör en Nortonlåda. Vad är en Nortonlåda ?
S. För att kunna ändra längdmatningen på svarven måste man kombinera kugghjulen i växelhuset på ett visst sätt. Dessa kugghjul sitter då på en lyra. Nortonlådan är en växellåda där man med ett enkelt handgrepp utifrån kan ställa in de olika längdmatningarna utan att behöva byta kugghjul i lyran. Enklast kan man säga att Nortonlådan ersätter lyran och de utbytbara kugghjulen.

F. Jag har köpt en handbrotsch i England som är märkt 22 mm. Men det stämmer inte. Hålet blir för stort. Jag brotschade en cylinder i gjutjärn. Har jag gjort fel ?
S. Du har säkerligen fått en brotsch som är 7/8" d.v.s. 22,225 mm. Engelsmännen som envist håller kvar vid tum tar inte det där med mm så högtidligt. De säljer utan vidare ett 3/8" borr ( 9,525 mm ) som 10 mm eller ett ½" borr ( 12,7 mm ) som 13 mm. Anpassa Din kolv om det går.

F. Bra att du tar upp det där med engelska tum. Ibland skriver dom 3/32", 1 ½" o.s.v. och ibland 0,375", 0,425" o.s.v.  För oss som jobbar med engelska ritningar kan det bli stora problem.
S. Ett tum = 25,4 mm. Engelsmännen har delat 1" i  2,4,8,16,32,64 och 128 delar. Då skriver man t.ex. 1/2", 7/32", 7/8" 3/64" o.s.v. Men man har även ett decimalsystem för tum. 1/2"  kan ju skrivas 0,5" , 1/4" kan skrivas 0,25" o.s.v. Skall Du omvandla t.ex. 7/32"  till mm  skriver Du  25,4 x 7 : 32  = 5,56 mm. Med en miniräknare går det lätt att omvandla. 
T.ex. 0,375" = 9,525 mm = 3/8",  så just det måttet kan man skriva på båda sätten, men decimalt är 0,388" = 25,4 x  0,388 = 9,86 mm och kan bara skrivas decimalt, det är därför båda måttsystemen finns.
Att dela 1" i 128 delar kan verka knasigt, men 1/128" är ungefär 0,2 mm och 1/16" är ungefär 1,6 mm.  1 mm är ungefär 0,04" och 3 mm är ungefär 0,12"

F. Jag har köpt en massa stålämnen som "skrot", både runda, 4-kantiga och plattor. Hur skall jag veta vad det är för kvalitet ?
S. Det lär Du näppeligen få reda på om Du inte haft turen att få tag på en ändbit. På alla hela stänger finns det en färgmärkning i ändarna som talar om vilken kvalitet det är. Vissa stål-leverantörer märker också uppkapade ämnen med en färgplätt, men långt ifrån alla. Även om det finns en färgplätt på Dina ämnen måste Du ta reda på just den leverantören för att få reda på vad just den färgen visar om  kvaliteten. De större leverantörerna har i stort samma färgmärkning. Vissa rostfria stål, men inte alla, är icke magnetiska så det kan Du prova med en magnet. Skall Du bara använda Dina ämnet till "allt möjligt" och inte har krav på t.ex. hållfasthet, härdbarhet etc. spelar säkerligen kvaliteten ingen roll.

F. Var får man tag på tabeller för gängor ?
S. Standardblad för gängor finns i stora kompletta dyra böcker som ges ut av standardiseringskommissionen och kostar mellan 300 och 350 kronor styck. På biblioteket finns helt säkert flera olika handböcker t.ex. Karlebo Handbok där du kan kopiera tabellerna för några kronor.

F. Jag tycker att min svarv går för fort. Kan jag sätta en större kilrepsskiva på motoraxeln?
S. Inte större, då går svarven ännu fortare. Mindre skiva på motoraxeln ger lägre hastighet. Säg att Du har en motor som gör 1200 r/min .På den sitter en skiva som är 50 mm i diameter. Den driver med kilremmen en 100 mm skiva som då gör då 600 r/min. Ökar Du diametern till 60 mm gör 100 mm skivan 720 r/min. Minskar Du den till 40 mm gör 100 mm skivan 480 r/min.

F. Du refererar ofta till Luna-katalogen, hur får man tag i den ?
S. Som privatperson kan Du nu skaffa den. Den kostar 150:- kr och kan beställas på nätet. Man kan även rekvirera katalogen på en gratis CD-skiva. Man kan inte köpa något direkt från den - bara använda den som referens. Man får beställa genom fackhandeln. Mitt exemplar får jag "ärva" av min försäljare när han får en ny, och då är den 1 år gammal.

F. Kan Du inte ha en sida för köper/säljer det tror jag skulle bli uppskattat av oss amatörer. Många har säkert prylar som bara ligger där till ingen nytta. Andra kan ju behöva dom.
S. Jag tror inte jag vill syssla med det. Till det behövs ett "forum" där var och en skriver ut sin e-postadress och själv sköter kontakten. Ett forum till en hemsida är dyrt om man inte vill ha en massa reklam - och det vill jag inte. 

F. Jag har skaffat en lite större svarv som tar 16 x 16 mm stål i verktygshållaren. Men från mina tidigare mindre svarvar har jag en massa speciella svarvstål som jag gärna skulle vilja använda. De är i alla möjliga dimensioner från 4 x 4 mm till 10 x 10 mm men är nästan omöjliga att spänna fast. Har du ett tips ?
S. Ja. Du får göra en docka. Du behöver några ämnen 15 x 15 mm lika långa som stålhållaren. På 1 eller 2 av sidorna fräser Du ner passande breda spår i centrum på hela längden. Till 4 mm stålen fräser Du ner 3 mm, till 5 mm stålen 4 mm, till 6 mm stålen 5 mm o.s.v. Nu kommer stålen att ligga 1 mm högre än dockan men i centrum för bultarna i stålhållaren och kan lätt spännas fast mot stålet.  Även skärens höjd kommer då rätt i förhållande till 16 mm stålen. Se Bilder

F. Jag har råkat ut för det du skrev om konstiga mått på engelska ritningar. På ett ställe står det 5-No 27 for 4BA bolts, på ett annat ställe 12-No 34 to clear. Nu är jag i hissen.
S. No 27 och No 34  gäller borrdiametrar. I det första exemplet står : 5 st. hål med borr nummer 27 (3,66 mm) för 4BA pinnbultar , i det andra står det 12 st. hål med borr nummer 34 (2,8 mm)  frigående hål (för något).

F. Lägsta varvtal på min svarv är 140 varv. Finns det något enkelt sätt att minska det ? Jag vill inte greja med kugghjul och liknande.
S.  Ett dyrt - men enkelt sätt - är att installera en frekvensomvandlare som reglerar motorns varvtal. Kostar från 2500:- och uppåt + moms.

F. Jag har köpt en ny svarv men chucken är inte monterad och den går inte på flänsen. vad skall jag göra ?
S. Du skall först och främst mäta både flänsens recess och spåret i chucken för att kontrollera att Du fått rätt chuck. Det är mycket vanligt att man får justera recessen (flänsen) så att den passar i chucken. Använd ett skarpt stål och vrid för hand så kan Du även kontrollera att flänsen inte slår. Du måste vara noggrann ! Svarva bara av 100-delar tills chucken går på med milt våld. Lägg en brädbit på bädden om Du skulle tappa chucken.

F. På varvtalsskylten på min svarv står det t.ex. 60/50 - 240/200. Hur skall man tolka detta ?
S. El-nätet har olika frekvens i olika länder. Vissa länder har 60 perioder andra t.ex. Sverige har 50 perioder.  Om svarven körs i ett land med 60 perioder gör den 240 varv men bara 200 varv om den körs i ett land med 50 perioder. Det är alltså den lägsta siffran som gäller i Sverige.

F. Hur fungerar det där med toleranser ? Hur använder man dem ?
S. En tolerans beskriver tillåten avvikelsen från ett visst nominellt mått. För hål används stor bokstav plus en siffra t.ex. G6, H7, E8. För axel används liten bokstav plus en siffra t.ex. h5, g6, f7.  Om Du skall svarva en axel t.ex. 30 mm h7 får den inte vara större än 30.000 mm men ner till 0,025 mm mindre. Toleransvidden är 0 till -0,025. Någonstans däremellan skall måttet ligga. För hål, t.ex. 30mm H8 är toleransvidden 0 till +0,039. Hålet får alltså inte vara mindre än 30,000 mm men får vara upp till 0,039 mm större. Om Du skall tillverka något som skall pressas fast på en axel, eller passa precis i ett hål eller skall gå lätt som t.ex. en axel i ett glidlager finns det rekommenderade toleranser. Det finns speciella tabeller för olika ändamål. Toleranstabeller finns att köpa, men kan säkerligen lånas på Ditt bibliotek och kopieras för några kronor.

F. Får man fråga om allt annat som också tillhör vår hobby mer än om svarvning och fräsning ? 
S. Ja visst får man det. Jag får frågor om allt möjligt men publicerar bara sådan som kan ha allmänt intresse. Annat försöker jag i möjligaste mån besvarar direkt till frågeställaren. 

F. Flera av mina vändskär har knäcks mitt av när jag börjat svarva. Inte bara eggen utan hela vändskäret. Det är inga "piratskär" utan original SECO. Varför knäck dom ?
S. Orsaken är troligen att Du dragit åt skruven som håller skäret alldeles för hårt. Följande kan kanske hjälpa Dig: 1) Du bör använda originalskruven som följer med skärhållaren, den har en speciell kona som passar i skäret, 2) Du skall inte dra till skruven för hårt. Använder Du den skruvmejsel som följer med skärhållaren kan Du inte dra till för hårt, 3) se till att det inte ligger spån eller annat skräp i hållaren eller att första gängan i hållaren blivit deformerad så det inte är plant under skäret.

F. När jag skall bocka kopparrör vill de gärna bli platta och det ser inte snyggt ut. Har du ett tips på en enkel metod så att  rören håller formen ?
S. Du han aldrig bocka ett rör i en skarp vinkel, det måste alltid ha en viss radie. Du kan prova med att först glödga röret, och sedan fylla och packa det med torr fin sand, gärna sjösand. Böj sedan försiktigt gärna över en mall. Ett glödgat kopparrör blir ganska mjukt så det brukar gå bra.

F. Jag har aldrig byggt ett ånglok, och är ingen expert på svarv och fräs. Nu har jag chansen att få köpa ritningar i 3½ tums skala av ett engelskt lok som heter Princess Marina. Tror du det kan vara ett lämpligt nybörjarlok ?                   
S. Jag skulle nog råda Dig att välja ett betydligt mindre och enklare lok om Du vill bygga i 3½" skala t.ex. TICH eller JULIET eller RobRoy. Dessa är mer lämpliga som nybörjarlok. Ritningar och gjutna detaljer t.ex. cylindrar och hjul etc. finns att köpa av Reeves i England. www.ajreeves.com . Marina är ett ganska stort lok bortåt 1200 mm långt inkl. tender, medan TICH är 400 mm, JULIET är 508 mm och  RobRoy är 533 mm långa och mer hanterliga. Vill Du bygga i en hälften så stor skala kan Du kika på www.gaugeone.org/ som är en organisation för 1 3/4" skala, ( 1:32 ). Det är Du själv som avgör, men räkna med att ett stort  lokbygge kan ta flera år att genomföra.

F. När jag klipper järn eller mässingsplåt i en vanlig bänkplåtsax vrider plåten sig och är svår att rikta.
S. Den bit Du skall använda skall vara till vänster om skären. Använd också mothållet så att plåten inte reser sig. Om Du har tillgång till en vals kan Du rikta plåten i den. (se bilder).

F. Vad är en "buse" i svarvsammanhang och vad används den till ?
S. En buse är en distans som man sätter längst in i chucken som gör att detaljen man skall svarva bara kan komma in ett visst mått i backarna. Om man t.ex. skall plana ämnen till hjul som har 50 mm diameter och 10 mm tjocklek tillverkar man en buse. Man mäter djupet från en back till chuckens innervägg som kan vara t.ex. 50 mm och drar ifrån så mycket som man vill att backarna skall greppa om ämnet, t.ex. 6 mm. Man tillverkar då en buse som har 49 mm i diameter och är 44 mm lång. När man skall svarva sätter man först in busen i chucken tills den bottnar och sedan ämnet. Använd gärna pinolen att trycka mot ämnet när Du spänner chucken. Med hjälp av en buse kan man först plana ena ytan, vända detaljerna och plana till rätt mått. Under bilder kan Du se hur det ser ut. Använder Du chuckens ytterbackar svarvar Du till en bricka eller ring enligt samma mönster som ovan och lägger först i backarna. 1 mm mindre i diameter än ämnet.

F. Du har redan beskrivit det där med toleranser. Men krymppassning och presspassning förstår jag inte. Inte heller en tabell som jag hittade i en bok på biblioteket. Lägre toleransgrad, stod det, vad är det ?
S. Med krympförband menar man att hålet i en detalj är avsevärt mindre än axeln. Detaljen  måste då värmas upp så att den utvidgar sig och hålet blir större och kan anbringas på axeln. När detaljen kallnar krymper den och därmed kommer detaljen att sitta fast på axeln. Ett riktigt gjort krympförband kan inte demonteras utan att detaljen värm upp igen. I ett pressförband är  hålet också lite för litet, (eller axeln lite för stor) men bara några hundradels mm och kan med visst våld pressas ihop. Med lägre toleransgrad menar man snävare avvikelse från det nominella måttet. Ex. axeldiameter 10 h8 är avvikelsen 0 till -0,028 mm men samma diameter 10 h5 är avvikelsen bara 0 till -0,008 mm. Förhållandet är likadant för hål. Ju lägre siffra ju snävare toleranser.

F. Jag har en liten bandslip för 3" band som jag byggde om för 4" band. Nu glider banden av rullarna hela tiden det hände aldrig med 3" banden. Har du någon förklaring ?
S. Båda rullarna måste vara bomberade d.v.s. ha sin största diameter på mitten och kona av mot ändarna. 1½ - 2 grader på 100 mm kan bli lagom kona. Remmar och band söker sig alltid till högsta punkten på ett hjul eller rulle.

F. Silverlod tycker jag är jobbigt att hålla på med. Det blir klumpar och det sprider sig till ställen man inte vill ha det o.s.v.  Har du några tips ?
S. Silverlod är ett kapilärlod med synnerligen låg ytspänning och finessen är att det tränger ner i materialets mikroskopiska håligheter i skarven och binder. Själv använder jag 1 mm lod och EasyFloo flussmedel. Jag rör till en ganska tunn välling av flussmedel och vatten och droppar i skarven. Jag klipper små 3 - 4 mm bitar av lodet som jag lägger med c:a 10 mm avstånd i skarven. Sedan värmer jag -  helst från baksidan eller undersidan. När temperaturen är den rätta flyter lodet själv in i skarven. Man kan även värma lodet och doppa det i flussmedlet, men även här gäller det att inte tillsätta lodet förrän temperaturen är tillräckligt hög. Håll lodet borta från lågan så länge Du värmer detaljerna. Tjocka lager lod gör ingen nytta, det är bara lodet som tränger in i skarven som betyder något för hållfastheten.

F. Jag har en amerikansk ritning som inte har några mått, men en lista under figurerna  med X och Y. Under  X  står det bl.a. 0>0.625">1.000">1.875" och så vidare ända till 6.000". Under  Y  står det liknande tal ända till 4.250". Under en axel står det CL>-0.500">-0.375">-0.125", och X, 0>0>-0.500>-3.750". Bar. ??????
S. Din ritning är säkerligen ritad direkt i datorn  med ett avancerat CAD-program, då  behöver man inte rita måttpilar och sätta ut måtten. Programmet håller själv reda på måtten och presenterar dem i sådana listor som Du beskriver. Sådana ritningar är avsedda för numeriskt styrda maskiner och inte för oss "hantverkare". Den första sifferserien skall Du tolka så här: Från X: från 0 till 0.625", från 0 till 1.000", från 0 till 1.875" o.s.v. Man mäter alltså från samma kant hela tiden, från vänster åt höger. Samma gäller för måtten under Y, där man mäter 90^o mot X från 0 och uppåt. När det gäller Din axel utgår man från spindelns absoluta centrum som då är 0 (CL eller dead center). Eftersom det står -0.500" betyder det att tvärsliden skall matas utåt 0.500" från 0 och sedan 0.500" inåt mot chucken o.s.v. Axeln blir då just där 2 x 0.500" = 1 " i diameter. Det är knöligt att räkna så, men det är ett sätt som svarvens dator förstår. Bar betyder stång.

F. Du skriver att kinesiska svarvar har hög kvalitet. Jag har hört många som menar att det är bara skräp. Vem skall jag tro på ?
S. Jag vill egentligen inte kommentera andra människors erfarenheter. Själv kan jag bara säga att de två kinesiska svarvar jag för närvarande använder, är båda av mycket hög kvalitet. Jag hörde också samma visa av flera, men det visade sig snart att ingen av dem ägde en sådan svarv, det hade de hört av en kompis, som hört det av en annan kompis, o.s.v. Att  Airbus låter kineserna tillverka många delar till sina flygplan tror jag inte beror på dålig kvalitet, snarare tvärtom.

F. Jag har blivit av med en bult av 4 som jag måste tillverka. När jag mäter på någon av de andra är de nästan precis 7 mm utvändigt. Stigningen verkar var 1 eller något under. Finns sådana gängor eller är det special ?
S. M7 gängor finns enl. ISO, både M7 x 0,75 och M7 x 1. Snitt och tappar finns till båda. Har Du kugghjulssats till Din svarv kan Du själv slå en gänga i ett lättarbetat material och prova Dig fram.

F. Jag har märkt hur svårt det är att få tag på material. De stora firmorna levererar ju bara t.ex. stål i 6 meters längder. Har du några tips ?
S. Det problemet delar Du med de flesta "metallslöjdarna". Kolla i Din telefonkatalog om olika verkstäder och firmor, gå dit, tala med basen eller ägaren. Berätta vad Du håller på med det brukar uppskattas, och be att få rota i deras skrotbinge.  Kanske hittar Du där vissa bitar som Du kan få, eller få köpa för en billig peng. IronBill säljer olika material i ½ meters bitar.

F. Jag skulle svarva ner en 25 mm axel och det gick bra att borra dubbhål men det gick inte att svarva för det var för hårt. Konstigt tycker jag.
S. Din axel är troligen nitrerhärdad, d.v.s. att det bara är ytan som är härdad. En sådan yta är synnerligen hård. Används bl.a. på styrpinnar i stans eller plastverktyg eller till axlar där en bussning har långsam rörelse fram och tillbaka.

F. Till många av dina hållare och grejor använder du mässing. Är det starkt nog?
S. För industriellt bruk är vissa hållare inte starka nog, men för t.ex. svarvstålsdockor eller sidohållare för innerbommar är de mer än starka nog. Sedan är det ju i vissa fall bara illustrationer och man kan välja annat material om man vill.

F. Jag har köpt en byggsats till en liten ångmaskin i England. Vissa detaljer är av gunmetal. Jag tycker det liknar vanlig mässing. Är det samma material ?
S. Vanlig mässing kallas brass och är vanligtvis dragen till stänger, profiler eller valsad till plåt. Gunmetal (kanonmetall) är en brons och alltid gjuten. Se under material om brons.

F. En kompis har bränt ut en rondell, 20 mm tjock och 120 mm diameter med skärbrännare. Men det går inte att svarva längst ut. Jag vet inte hur många vändskär jag har förstört. Inte nog med att det är hårt, det är ju taggigt också. Hjälp !
S. Din kompis har säkerligen hastigt kylt av rondellen. Då får man en härdstruktur där järnet varit rödglödgat. Du måste slipa bort både taggarna och det som är blåanlöpt med en grov smärgelskiva. Ta sedan ett rejält skär på minst 1 mm (2 mm på tvärsliden) med lågt spindelvarv så Du får  bort det härdade materialet och kan färdigsvarva Din detalj.

F. På ett par av mina ritningar står det på vissa ställen en trekant med ett streck över, på andra ställen 2 trekanter med streck över. Vad symboliserar dessa ?
S. Det är beteckningar för ytjämnhet. Det finns en, två eller tre trianglar med eller utan streck över. Ytjämnheten mäts i µ ( my ) d.v.s. 1 µ = 0,001 mm. En triangel utan streck är upp till 100µ, med streck upp till 25µ, två trianglar utan streck upp till 16µ och med streck upp till 10µ. Tre trianglar utan streck upp till 4µ och med streck 1,6µ. Större än 100µ kallas också "verkstadspraxis" och är beroende av de maskiner som verkstaden förfogar över. Slip t.ex.
Man mäter inte ytjämnheten utan använder "likare" d.v.s. slipade plattor som man jämför ytorna  med i infallande ljus. 

F. Vad är trycksvarvning ?
S. Trycksvarvning kallas det när man plastiskt bearbetar en tunn plåt av järn, mässing, koppar eller aluminium. Det har egentligen ingenting med svarvning att göra. Man använder bara svarven för att rotera dockan med arbetsstycket. Man tillverkar först en docka (form) som har den  form som den färdiga detaljen skall ha. Man kan antingen trycka materialet in i en fördjupning i dockan eller forma det utanpå en docka. Med en "spak" av t.ex. trä (björk) trycker man så på  materialet medan dockan roterar så att det antar dockans form. Man använder verktygshållaren som mothåll för spaken. På sidan bilder kan du se dockor och en färdig parabol i aluminium, 335 mm i diameter. Plåten har från början varit lika stor som dockans ytterdiameter och skruvats fast på dockan. Därefter har den - medan svarven roterat - tryckt in i dockans fördjupning med hjälp av  "spaken". T.ex. en djup pokal- eller vas-liknande detalj trycker man utanpå en docka. Även här måste plåten skruvas väl fast i dockan och ha stöd av pinolen. 

F. Min borrchuck klarar inte att klämma om 1,5 mm borr och mindre. Tips ?
S. Bl.a. Clas Ohlson säljer en spännhylsechuck för borr 0,35 - 2,38 mm  Art. 20-5399 på sidan 54 som kostar 69:- kronor. Den kan Du sätta i Din vanliga borrchuck eller i svarvchucken. Jag har själv en sådan. Det finns även mycket klena borr med 3 mm skaft, men då är borrdelen bara c:a 10 mm lång.

F. På mitt gamla skjutmått var det på baksidan ingraverat vilka borr som passade till olika gängor. På mitt nya och dyra skjutmått var det bara en klisterlapp som snart blev oläslig. Det är jobbigt att leta upp rätt borr etc.
S. Detta tips har jag själv fått i ett e-mail. I de flesta kataloger brukar det finnas tabeller för borr/gängor. Klipp ur eller kopiera tabellen, lägg den i en liten plastficka och spar den så Du vet var den finns - lätt till hands.

F. Att borra stora hål i tunn plåt blir inte alls bra. Hålen blir 8-kantiga och det blir stora skägg på undersidan. Har du något knep?
S. Du kan antingen använda en hålsåg eller också spänna fast Din plåt mellan två tjocka plywoodskivor och borra rakt igenom. Gör Du skivorna exakt lika stora som plåten kan Du märka ur centrumet direkt på den översta skivan. Spänn fast "paketet" på bordet innan Du borrar.

F. Jag har bara en vanlig handplåtsax som är jobbig att använda, särskilt att klippa runt. Jag får också ont i händerna. Har du ett tips ?
S. Det finns 3 olika typer av plåtsaxar. En för raka skär, en för vänsterskär och en för högerskär. De båda sistnämnda är till för runda klipp. Du kan fästa saxens ena skänkeln i ett skruvstycke så behöver Du bara trycka ner den andra skänkeln - inte klämma ihop dem och slipper att få ont i handen. Har Din plåtsax plastklädda skänklar får Du först kränga av plasten på den ena innan Du sätter den i skruvstycket. Du kan även förlänga den andra skänkeln med en rörbit så blir det lättare att klippa.

F. Hur stort borr skall man använda till att förborra med, om "färdigborret" är t.ex. 20 mm ?
S. Helst inte större än färdigborrets kärna. Riktigt djupa hål kan det löna sig att först förborra med det klena borret, sedan med färdigborret tills skären plus 4 - 5 millimeter är inne i materialet. Därefter kan Du förborra med grövre borr eftersom färdigborret kommer att styras av hålet Du redan har borrat upp. Se också till att färdigborret är rätt slipat annars får Du för stort hål.

F. Vet du om det finns någon som köper svarvspån av mässing ?
S. Jag har talat med 2 gjuterier men ingen av dem vill köpa svarvspån. Det mesta blir slagg när det smälts. Kutsar och plåtavklipp är O.K. att smälta om.

F. Min fråga rör egentligen inte svarvning av plexiglas, men vet du något lim för plexiglas ?
S. Det finns flera olika slags lim för plexiglas. Dels lim som härdar i ultraviolett ljus t.ex. solljus dels sådana med lösningsmedel. Clas Ohlson har ett lim som lär fungerar bra. Bäst och starkast är det lim som härdar i ultraviolett ljus.

F. Jag har köpt en "byggsats" (kit) till en "steam plant". Alla mått är i tum. Jag har 2 frågor: A: var får man tag på alla borr, brotschar, gängtappar, gängsnitt etc. B: varför rekommenderar man att verktygen skall vara av "carbon steel".
S.  A). Bäst och billigast är Tracy Tools i England. www.tracytools.com  Du kan rekvirera deras gratiskatalog på deras hemsida. Deras standard verktyg är av kolstål, men kan också leverera i HSS. De har också sammanställt speciella set med gängtappar, gängsnitt och passande borr för en mängd olika gängor.
S.  B). Om Du skulle råka bryta ett borr, brotsch eller en gängtapp inne i ett material kan det vara stört omöjligt att få ut stumparna om de är av HSS snabbstål. Är det däremot av kolstål kan Du värma det rödvarmt och låta det kallna själv, kyl inte. Då går härdningen ur och Du kan borra ut stumpen med ett vanligt snabbstålsborr.

F. Jag har köpt en begagnad äldre svarv. Stålhållaren tar bara ett stål men det är oanvändbart. Det är liksom urgröpt halvmånformat och det går inte att sätta ett svarvstål där. 
S. Du har inte fått med en s.k. vagga som just ser ut som en halvmåne. Den är helt slät på ena sidan och passar i urgröpningen på andra sidan. Den används för att justera svarvstålet till rätt höjd.

F. Kan man själv svarva en trapetsgänga ?
S. Visst kan man det, men det är ingen lätt uppgift. Du måste ha 3 olika svarvstål, ett rakt stickstål, ett höger- och ett vänsterstål med 100% rätt vinklar för att få rätt skänklar i gängan. Jag skulle tro att i dagens läge fräser man ut trapetsgängor, både invändiga och utvändiga i specialmaskiner.

F. Vet du var man kan köpa honingsverktyg för små cylindrar ?
S. Nej, tyvärr. Men jag sökte på Internet och det fanns ett 10-tal svenska företag med honingsverktyg som sökord. Söker Du även på engelska sidor hittar Du ett 100-tal adresser.

F. Hur bär man sig åt för att borra ett hål i 45^o mot en yta ?
S. Det kan Du inte ! Du måste först fräsa plant där borrets spets skall landa. Se under Projekt 2, jigg för vevslängen så kan Du se vad jag menar med plan yta för borret.

F. Jag har säkert 100 gånger försökt att svarva en "kula" med hjälp av diverse diagram men det blir mest skräp av det. Finns det inget bättre sätt, en mekanisk grej eller något ?
S. Under bilder kan Du se hur jag löst problemet.

F. Har hört att det skall finnas silverlod men inbyggt fluss. Stämmer det ?
S. Ja, bl.a. Primus har ett silverlod fast flussmedlet sitter utanpå lodet. Det gäller att lödstället är tillräckligt varmt innan man tillför lodet. Håll lågan borta från lodet annars smälter flussmedlet men inte lodet.

F.  På en ritning som jag har står det "låses med ett korshandtag". Det finns ingen bild. Vad är korshandtag ?
S.  Om Du har Clas Ohlsons nya katalog finns det på sidan 245 längst upp till höger bilder på både korshandtag och korsmutter.

F. Har du ritning till apparaten för att svarva kulor ?
S. Jag har en ritning i pdf-format som passar Julas B20IL. Klarar upp till 50 mm diameter. Det går inte att göra en generell ritning eftersom det finns så många olika svarvar. Kolla bilderna, där har Du principen. Du kan naturligtvis anpassa måtten så att den passar Din svarv. 

F. Jag har köpt en billig bänkborrmaskin men den är nästan oanvändbar till klena borr eftersom chucken kastar våldsamt. Kan man göra någonting åt det?
S. På de flesta "billiga" pelarborrmaskiner brukar det finnas en eller två ställskruvar med mutter på huset längst ner mot chucken. Med den/dessa kan man justera spindeln så den går rätt. Lossa muttern, justera ställskruven med hjälp av en skruvmejsel, håll emot och spänn muttern. Det brukar i varje fall bli betydligt bättre, om än inte 100%, på alla borrmaskiner.

F. Kan man tennlöda rostfritt ?
S. Ja, det finns lödtenn med tillsats av 3 - 4 % silver som har lite högre smälttemperatur än vanligt tennlod. Kräver också särskilt lödvatten eller lödfett. "Stannol" och "Primus" är två varumärken jag känner till.

F. Vad använder du för olja till att smörja gejdrar och annat på din svarv?
S. Eftersom mina svarvar har mekanisk växellåda använder jag samma växellådsolja överallt på svarven. På ledarskruven och i smörjnipplar använder jag vanligt universalfett. 

F. Kan man själv tillverka små kolvringar  t.ex. 20 mm i svarven?
S. Ja det kan man men det är ett omständligt jobb. Först måste Du skaffa lämpligt gjutjärn för att tillverka ett rör som har någon mm mindre innerdiameter än spåret i kolven och några mm större ytterdiameter  än kolven. Du får sedan sticka av ringar med samma breddmått som spåren i kolven minus ett minimalt spel. Därefter skall Du dela ringen och fräsa bort ett antal mm i 45 grader. Ringen skall därefter klämmas ihop och lödas. Ringen är nu oval och exakt innermått skall svarvas. Du måste också ha en dorn som Du skall sätta ringen på för att kunna svarva den exakta ytterdiametern. Till slut skall lodet smältas bort och ytorna rengöras. Ingen lätt uppgift, men det går. Skall Du tillverka flera kolvringar kan Du trä alla på dornen och svarva yttermåttet på alla samtidigt.

F. Jag har köpt ett digitalt skjutmått med 2 decimaler. Sista siffran hoppar och tycks aldrig vilja stanna. Är det vanligt eller är det fel på mitt skjutmått?
S. Alla digitala mätinstrument är känsliga att hantera. Tänk på att sista siffran handlar om 100-delar och minsta lilla darr på handen, liksom temperaturen på detaljen Du mäter, ger utslag. Ditt instrument är det nog inget fel på tror jag, snarare att Du är ovan vid skjutmåttet. Du vänjer Dig säkert med tiden.

F. Jag har nyligen köpt en 4" svarv och skulle vilja bygga en liten ångmaskin. Vad innehåller en rågodssats?
S. Under Bilder kan Du se vad en rågodssats till en Stuart H10 innehåller samt den ritning som följer med. Inga detaljer är förbearbetade och det mesta är av gjutjärn. OBS! att alla mått på ritningen är i tum och att alla ev. medföljande skruvar och bultar har tumsgängor. Vill Du följa originalet måste Du skaffa sådana gängtappar och gängsnitt själv. Man behöver inte följa ritningen slaviskt utan kan anpassa måtten liksom gängorna till millimeter.

F. Om man vill ersätta "engelska" gängor med M-gängor är M-3, M-4, M-5 och M-6 antingen alldeles för stora eller alldeles för små. Vilka M-gängor finns det egentligen?
S. Enligt ISO standard finns det för metriska grovgängor M- : 1,2 - 1,6 - 1,7 - 1,8 - 2 -2,2 - 2,3 - 2,5 - 2,6 - 3 - 3,5 - 4 - 4,5 - 5 - 6 - 7 osv. De flesta får Du specialbeställa hos Din leverantör. M-2,5 och M-3,5 används flitigt i elektriska komponenter t.ex. stickkontakter, strömbrytare etc.

F. Jag skulle vilja tillverka en modell av ett enklare ånglok att ställa som prydnad i min bokhylla. Det skall inte fungera men hjulen skall kunna rulla. Ritningar är ju fruktansvärt dyra. Har du ett tips? 
S. Du kan säkert köpa ett begagnat eller slaktat H0-lok i en modellaffär. Ta isär det så mycket det går, mät med skjutmått och gör små skisser av detaljen. Tillverka del för del. Vill Du göra ett större lok kan Du t.ex. fördubbla eller 3-dubbla måtten. Det är ganska vanligt att tillverka "skådemodeller" på detta sätt.

F. Jag är snart färdig med en liten oscillerande ångmaskin. Ytorna på cylindern och stativet bör "läppas" står det. Vad är det?
S. Läppning är en slipnings / polerings metod. Man använder en alldeles plan skiva av koppar eller gjutjärn. Med en stålrulle trycker man ner slipmedel (slippasta) i skivan och detaljen som skall slipas / poleras förs med cirklande rörelser över skivan. Även det hårdaste stål kommer att slipas eller poleras med denna metod. Man skulle kunna tro att skivan slits ner men det gör den inte. Slipkornen ligger väl nerbäddade i skivan och det är bara slipkornen som sticker upp och "slits ner". Slippasta finns med olika kornstorlek.

F. Kan man slipa om vändskär när de blivit slitna?
S. Vändskär är framtagna just för att man skall slippa slipa hårdmetallskär. Du har ju minst 2 eller 3 skär på varje platta och meningen är att Du skall vända eller rotera plattan efter behov när de blivit slitna.

F. Jag har en metallbandsåg som jag inte blir kompis med. Klent material går ganska bra att såga men grövre dimensioner blir väldigt snett sågade. 
S. Det finns flera förklaringar till att sågsnittet blir snett. En förklaring är att klingstyrningarna inte är anpassade efter materialets dimensioner. Det finns 2 klingstyrningar; en närmast motorn och en längst bort på bågen. Dessa skall justeras så att gapet mellan dem inte blir mer än 20 - 25 mm större än materialet som skall sågas. Även klingstyrningarna måste justeras. De brukar innehålla ett kullager mot bandryggen och ett på varje sida om klingan. Dessa skall ställas in så att bandet precis kan passera. Bandspänningen är också viktig liksom bandhastigheten. Ju hårdare material desto lägre bandhastighet. Se bild 42.

F. Jag har skaffat en begagnad men ganska ny "Taiwansvarv" men jag blir inte riktigt klok på graderingarna. De tycks inte heller vara lika överallt. Den som ger mig mest huvudvärk är en skala som ser ut som  >//< 0,02 mm och är graderad från 1 - 4 - 0. Fattar inte ett barr.
S. Märkningen betyder att det är 0,02 mm mellan varje delstreck. 5 delstreck ger 0,1 mm och 10 delstreck ger 0,2 mm.  I Ditt fall skall ett helt varv ge 1 mm matning. Du får på något sätt kontrollera genom att svarva med ett helt eller flera hela varvs matning och sedan mäta om det stämmer. Om det inte uttryckligen står 0,02 mm kan det betyda 0,02" vilket = 0,508 mm/delstreck.

F. På olika varuhus säljer man borr i olika förpackningar - skitbilligt. Är det något att ha?
S. Svaret är NEJ. Man får aldrig mer än man betalar för. Kvalité kostar. Några som skrivit har köpt en sats borr 12 st. med 0,5 mm intervall i en inredd plastburk för c:a 20:- kr. Om Du dra bort moms, frakt, firmans förtjänst, plastburken, reklamtryck etc. blir det inte många öre kvar till borren. De kan på sin höjd användas till att borra i trä. Jag köpte själv nyligen 10 st. 2 mm TIN  kvalitetsborr och de kostade 16.75 + moms per styck! IronBill säljer borr till bra priser.

F. Längdmatningen på min svarv slutade att fungera, så jag ringde leverantören som skickad mig en c:a 50 mm lång och c:a 3,5 mm tjock pinne av aluminium som kallades "brytpinne". Har ingen aning om var den skall sitta. Kan du hjälpa mig?
S. Om Du öppnar luckan som döljer lyran och kugghjulen hittar Du det kugghjul som driver ledarskruven. På insidan av detta kugghjul brukar brytpinnen sitta. Brytpinnen är till just för att brytas av så att  inget annat på svarven blir förstört om t.ex. stålet skulle hugga eller om det av en eller annan orsak blir tvärstopp.

F. Både i Tyskland och i England finns det massor av byggsatser till tåg och ångmaskiner. Finns det ingen svensk tillverkare? Jag vet att Eskader säljer byggsatser till ångmaskiner. Men min engelska är inte vad den borde vara. Svenska tåg och ångmaskiner alltså med millimetermått.
S. Flera har frågat men jag har inget svar att ge. Men andra som läser sidan har kanske tips. Skicka dem till mig så skall jag gärna publicera dem här. 

F. Min skärdjupstabell för stål liknar inte den du visar på svarvasidan. På min är det ett antal båglinjer utspridda över hela papperet. Hur tolkar man detta?
S. Antingen representerar varje båglinje ett varvtal, en viss stålkvalité (ss-nummer eller brottgräns) eller så har man båglinjer för olika material (stål, mässing, aluminium etc.) på samma blad. Det står säkert på något ställe på bladet vilket som gäller. Du avläser tabellen på samma sätt som i min tabell, välj diameter på ämnet på Y-axeln, gå åt höger tills Du träffar rätt båglinje, gå rakt ner så hittar Du skärdjupet där.

F. Jag skall slipa ett 10x10 mm sparstål. Finns det inga "universal" släppningsvinklar som fungerar på de flesta material?
S. Du kan försöka med 5 grader på alla 3 släppningarna. Det brukar fungera bra till de flesta material. Men skaffa gärna en tabell.

F. När jag svarvar i gjutjärn är det jättesvårt att bli av med vad jag kallar mikrosvarvspån på bädden. Har du ett tips?
S. Bred ut ett väl fuktat tygstycke på bädden under chucken och arbetsstycket. Där fastnar även de minsta spånen och stoftet. Fuktat tygstycke kan Du även använda om Du absolut skall svarva och putsa trä i svarven. Fint stoft på bädden från trä är lika illa som från gjutjärn.

F. Jag håller på att renovera en vattenpump till ett litet springvatten som jag har i min trädgårdsdamm. Stålaxeln är väldigt nersliten och repig, medan bussningen av lättmetall inte är sliten alls. Varför? Stål är väl hårdare än lättmetall.
S. Om Du läser om läppning ovan, är det samma fenomen. Fler och fler små sandkorn pressas in i bussningen och bäddas in i lättmetallen. Där ligger de stilla och slipar och repar axeln. Därför är bussningen inte skadad. Du skall inte bara byta axeln - Du måste även byta bussningen annars blir den nya axeln snart repig igen. Sandkornen finns ju kvar i den gamla bussningen.
S2. Samma gäller för lagringar i gräsklippare. 

F. Vet du hur man svarvar och/eller  slipar ventiler till en veteranbilsmotor?
S. Nej, ingen aning. Det är bättre att ni frågar en bilmekaniker eller bilverkstad. Jag vill gärna här påpeka att jag inte vet ett skvatt om bil- eller motorcykelmotorer.

F. En kompis sa att jag skulle använda mos (mås?) fett till svarven. Drar han en vals för mig?
S. Det finns ett MoS² fett som är ett molybdendisulfid fett som tål stora tryck och höga temperaturer. Det är svart. Sådant fett behövs absolut inte till en svarv.

F. Jag använder tryckluft när jag gör ren min svarv. En kompis påstår att det kan skada svarven. Är det så?
S. Din kompis har delvis rätt. Risken finns att man blåser in en massa stoft på ställen där man inte vill ha det. T.ex. i lager, styrningar och spindlar. Själv använder jag aldrig tryckluft till mina maskiner, men flitigt till färdiga detaljer som jag då först tagit bort från svarv eller fräs.

F. Både Jula och Clas Ohlsson har satser med svarvstål med hårdmetallskär. Är det något att satsa på? En hel sats är ju billigare än ett enda riktigt svarvstål.
S. Jag har både en sats 10 mm och 12 mm till mina olika svarvar. De duger bra som skrubbstål, men till riktigt "finlir" kommer de till korta jämfört med "riktiga" svarvstål. Skären har - som jag skrivit om tidigare - nästan ingen radie och ytan blir inte så slät som jag vill ha den. Men de duger.

F. Jag har en ganska liten svarv med MK-1 i dubbdockan. Borrchucken som hör till tar bara 6 mm borr. Jag har ett par andra borrchuckar men de har MK-2 fasta konor. Kan man borra eller brotscha dubbdockan till MK-2?
S. Jag skulle inte råda Dig att borra och brotscha i pinolen. Däremot finns det insatshylsor MK-1 till MK-2. Det finns sådana bl.a. hos ss-maskin och Luna.

F. På en liten trissa 30 mm i diameter och 6 mm tjock står det på ritningen att mantelytan bör kordongeras. Vad är det?
S. Kordongering är det samma som lettring. D.v.s. att reffla 6 mm ytan för att få ett fastare grepp när man skall vrida på trissan. Jag förmodar att trissan skall användas som något slags ratt eller vred. Se bilder.

F.  Vilka svarvstål är bäst, hårdmetall eller HSS snabbstål? Har plats för 12 mm i stålhållaren men 10 mm går ju också bra med underlägg.
S.  Eftersom jag jobbat längst med HSS snabbstål gillar jag välslipade sådana allra mest.  Hårdmetallskär har ju ingen riktig egg och jag får för mig att de inte skär utan sliter eller skrapar av  materialet. Vill jag ha en riktigt fin yta avlutar jag svarvningen med ett HSS slätstål. Det är ju klart att i vissa material är hårdmetallskären överlägsna HSS, men generellt gillar jag HSS eftersom de kan slipas efter behov och ger en finare yta i "vanliga" material. Dessutom kan man slipa båda ändarna på ett sparstål och bäst av allt man kan använda klenare sparstål + en docka och spara både pengar och tid vid slipningen.

F. Även billiga gängtappar och gängsnitt finns i olika varuhus. Har du samma uppfattning om dom som om borr?
S.  Så kallade "gör det själv" satser är säkert inte avsedda för verkstadsbruk men duger bra om man bara skall gänga en enstaka bult eller mutter. I vissa satser finns det bara en tapp av varje dimension. Inte särskilt bra om man vill ha en bottengänga. Sysslar man bara med klena dimensioner t.ex. M3, M4 och M5 har man ingen större glädje av M12 och M16, inte heller av UNC-gängor. Då tycker jag att det är bättre att köpa kvalitets tappar och snitt efter behov. Tänk på att man får aldrig mer än man betalar för. IronBill säljer kvalitetstappar och snitt styckevis till bra priser. Se Länkar.

F.  Du skriver på flera ställen om s.k. D-bits och dess förträfflighet. Hur kan du svarva med sådana?
S. Kika under bilder, där använder jag en 10 mm D-bit både som innerstål och ytterstål.

F. Min svarvchuck är 5", men innersta gängorna på backarna är skadade. Hur stora bitar kan jag utan risk stoppa i chucken?
S. Under bilder hittar Du en tabell med max mått som tillverkare rekommenderar. Vill Du vara 100% säker, tag av alla backarna, drag fram tungan till spår 1 och räkna sedan hur många varv på chucknyckeln det behövs för att se tungan i spår 1 igen. Ställ in enl. tabellen och räkna från så många varv på chucknyckeln enl. ovan för 1 varv. Då får Du ytterligare en "kugg" i ingrepp på backarna.

F. Vilket är bäst: gängolja eller gängpasta? 
S. De är lika bra , men gängpasta sölar mindre. Med olja har man en tendens att droppa på mer än nödvändigt.

F.  Var får man tag på klena mässingsdetaljer t.ex. 4 x 2 mm platt eller 4 x 4 x 1 vinkel etc.?
S.  Kolla hos hobbyhandlare, de brukar ha ett visst sortiment av olika profiler i mässing.

F. Jag kar köpt en begagnad svarv och fått med ett 20-tal kugghjul. En del är märkta med IP och ett nummer, andra med MP och nummer medan vissa hjul inte har några kuggar alls. Jag förstår att de med samma märkning hör ihop, men vad betyder bokstäverna?
S. IP betyder Imperial Pitch och är avsedda för matningar med tumsmått t.ex. gängor. MP betyder Metric Pitch och används för matningar i millimeter. Hjulen utan kuggar används som distanser antingen innanför eller utanför ett kugghjul för att fylla upp axeln.

F. Jag har redan byggt en Stuart 10 vertikal ångmaskin och funderar på att bygga en Stuart 10 horisontalmaskin. Men hur skall man sätta upp och bearbeta en sådan i svarven? 
S. Med hjälp av en planskiva och en vinkelhylla låter det sig göras, men enklare är att använda en fräsmaskin eller pelarborrmaskin till vissa bearbetningar. Under Bilder kan du se hur jag löst problemet.

F.  Det finns varken planskiva eller 4-backschuck till min Tjeckiska svarv. Jag skulle behöva en plan- eller backskiva så jag kan svarva oregelbundna detaljer. Ett tips?
S.  Under bilder kan Du se principen för en planskiva att fästa i chucken. Den har varken spår eller hål eftersom det är meningen att man för varje ändamål borrar och gängar hål där det behövs för att fästa upp sin detalj direkt eller med små spännjärn.

F.  Jag skall tillverka en stor mutter med nyckelvidd 46 mm. Gängan är inget problem men hur stort skall det runda ämnet vara?
S.  Det finns en formel som gäller alla yttermått. D = N * 1,154. Ex. N = 46; D = 46 * 1,154 = 53,08 mm. Omvänt om Du vill veta vilken nyckelvidd  Du får på ett runt ämne är formeln N = D / 1,154. Det Du skall fräsa bort på varje sida = (D - N) / 2.

F.  Jag håller på att tillverka en 3-cyl. ångmaskin från scratch , men har ingen aning om hur jag skall kunna tillverka vevaxeln. Har du ett förslag?
S.  Under bilder kan Du se principen. Man utgår från ett 6-kantigt material och fräser ner på varannan 6-kant direkt i maskinskruvstycket. Lägg märke till att jag använder vinkelhyllan som måttreferens och stopp när jag vänder ämnet. Resten av bearbetningen kan Du hämta från Projekt 2.

F.  Jag har varit inne på gaugeone´s hemsida och funderar på att bygga ett av deras lok. Har du någon erfarenhet av dessa?
S.  Ja, av boken The Project Book. Den är på 84 sidor i A-4 format och visar hur man steg för steg bygger loket Fowler 4F 0-6-0 med Tender. Loket har en cylinder inside monterad. Kan byggas från scratch och är ett passande nybörjarlok som eldas med metanol. Utförliga ritningar och många bilder och råd. Eventuellt kan gjutna hjul till lok och tender köpas från Reeves i England. Loket är förhållandevis enkelt att bygga och fungerar utmärkt. Du bör ha både svarv och fräs! Det finns en särskild utgåva med metriska mått. Gjutna hjul finns att köpa i England.

F.  Jag har köpt en sats försänkare för metall, men de blir väldigt fort slöa och blåaktiga i skären. Försänkaren för M-6 är värst åtgången. Jag kyler med vanligt vatten. Varför håller de inte skärpan?
S.  Troligen för att Du kör med alldeles för högt varvtal på borrmaskinen. Lågt varvtal och "lagom" matning löser säkert Ditt problem. Använd gärna skärolja om Du kan istället för bara vatten.

F.  Jag har experimenterat med olika kugghjul i min svarv men har ingen aning om hur det fungerar. Ibland blir det helt tokigt. Hur räknar man egentligen ut varven på kugghjulen?
S.  Ni är flera som frågat. Grundformeln för utväxling är Z₁ * N₁ = Z₂ * N₂   
Med ord: varvtal 1 * antal kuggar 1 = varvtal 2 * antal kuggar 2.
Exempel. På en axel som gör 1200 r/min (Z1) sitter ett kugghjul med 27 kuggar (N1). Du vill att nästa axel skall göra 400 varv (Z2). Hur många kuggar skall då (N2) ha?
 N2 = 1200 (Z1) * 27 (N1) / 400 (N2) = 81 (Z2) kuggar.

F.  Jag håller på att svarva ett ganska stort svänghjul till en ångmaskin. På ritningen står " 0-point No Deviation ". Vad menar man tror du?
S.   Flera har frågat om liknande saker. De engelska orden Deviation / deviate betyder avvikelse från...
I Ditt exempel menar man säkerligen att axelhålet måste ligga exakt i hjulets centrum samt att hjulet är väl balanserat så att det inte uppstår skadliga vibrationer vid höga varvtal.

F.  Var kan man köpa ett eller flera kugghjul till en begagnad svarv?
S.  Det är faktiskt många som har ställt samma fråga. Själv visste jag det inte, men jag fick tipset av en besökare på sidan. Mölndals Industriprodukter AB  www.mipab.nu har nog landets största sortiment av kugghjul. Tack Mats för tipset.

F.  Du skriver att silverstål kan härdas. Kan man även härda axelstål SIS 2172 t.ex. till svarvstål eller liknande?
S.  SIS 2172 kan sätthärdas till c:a 60-61 HRC. Om det är lämpligt som enda svarvstål är väl tveksamt om man inte svarvar i "lätta" material som aluminium och mässing. Inte heller silverstål ( som har något annorlunda sammansättning ) är lämpat för "tyngre" material. Men till enstaka operationer är de utmärkta - och framför allt billiga! Slipa först - härda sedan.

F.  Hur slår man vänstergängor i svarven?
S.  Tekniken är enkel. Chucken roterar som vanligt, men man börjar gänga närmast chucken och arbetar utåt, åt höger. Men! man måste ha en anordning som får ledarskruven att rotera "baklänges". På vissa svarvar finns denna anordning, annars får man anbringa ett extra kugghjul i lyran. Hur stort detta är eller var det sitter spelar ingen roll - det är ju bara till för att ändra ledarskruvens rotation. De andra kugghjulen måste vara enligt tabellen för just den stigningen. Svarva ner till gängans innermått med ett stickstål närmast chucken och börja slå gängan där.

F.  Vi är några killar som håller på med ett engelskt lok + tender. Vi har problem med No-borr samt plåttjocklekar som är angivet i SWG. Kan du hjälpa oss?
S.  Ni är inte ensamma om problemet. Många engelska ritningar har en del år på nacken och förr använde man allmänt dessa måttangivelser.
Jag har i pdf-format ekvivalenttabeller för både tum, mm, bokstav,  nummerserier samt SWG. Jag har även tabell för BA-gängor.  Om ni har Adobe Acrobat Reader skickar jag dem gärna - både till er och alla andra som är intresserade.

F.   Det är ett helsike att borra djupa hål borret drar sig. Har du något tips?
S.   Att borret drar sig beror på att det är felaktigt slipat. Använd ett nytt och precisionsslipat kvalitetsborr. Bl.a. IronBill säljer "Dormer" borr vilka jag tycker håller mycket bra kvalitet

F.  På din ritning till att svarva kula står det ½ mm stigning. Vilka gängor har denna stigning?
S.  Vanliga M-3 samt M-4 fin och M-5 fin har 0,5 mm stigning. Till "kulverktyget" har jag använt M-5 x 0,5 fingänga. Finns hos IronBill.

F.  Kan man köpa din ritningen till anordningen för att svarva kulor?
S.  Du och alla andra intresserade kan få den gratis som pdf-fil,  A-4 med e-post. Du får själv anpassa måtten så att den passar just Din svarv.

F.  Vi är 3 killar som har tillgång till skolans verkstad på kvällarna med svarv och fräs och vi tänkte bygga ett litet fungerande ånglok. Men efter att ha räknat på kostnaden för allt mässing + ritningarna blir det ju jättedyrt. Har du ett tips att göra det billigare?
S.  Ni behöver väl inte bygga hela loket i mässing om ni inte skall ställa ut det på någon expo. De allra flesta ånglok jag sett är svarta och då kan ni använda vilka material ni vill - det skall ju målas svart när det är färdigt. Dock skall pannan alltid göras i koppar och provtryckas. Tjockväggigt kopparrör finns i olika dimensioner. Bygg inte ett allt för stort och komplicerat lok. Det kan ta flera år att färdigställa. 

F.  Jag skall tillverka en fläns med 5 hål. På ritningen står bara att måttet mellan 2 hål är 50 mm. Hur i all världen skall jag få reda på centrum och hålcirkel? Kan du hjälpa mig?
S.  Flera har frågat om liknande problem. Det handlar om trigonometri. I Ditt fall blir radien = 42,5 mm. ( 25 / sin 36 grader ). Bilden nedan.
I fallet med 3 hål blir radien 1,153 * halva avståndet mellan hålen, eller hela avståndet mellan hålen delat med 1,732.
I fallet 4 hål blir radien halva avståndet mellan hålen  * 1,414.
S2. Flera har frågat var de 36 graderna kommer ifrån. Delar man en cirkel i 5 delar blir varje del 360 / 5 = 72 grader. Hälften blir 36 grader. 
 

F.  I frågan ovan gäller det färdiga hål. Hur mäter man mer eller mindre exakt i gängade hål?
S.  För att mäta centrum i gängade hål  använder jag helgängade MC6S skruvar. Jag mäter först skallens diameter, sedan mäter jag utvändigt mellan de två skallarna och drar ifrån måttet på en skalle. Då får jag exakt måttet mellan de gängade hålen. Se bilder .

F.  Jag vill gärna bygga ett ånglok och du skriver på flera ställen om loket Project som ett lämpligt nybörjarlok. Jag tycker det ser fattigt ut. Jag skulle vilja ha utvändiga cylindrar och grejor så att det liknar ett vanligt lok. 
S.  Om Du visste hur många som skrivit om halvfärdiga lok och ångmaskiner som ligger och skräpar runt om. Man har helt enkelt mist lusten eftersom det dels tagit för lång tid, dels varit alldeles för svåra bearbetningar och missar. Utvändiga cylindrar, hornblock, hjul etc. får man importera för dyra pengar. Säg att Du missar en bearbetning på en cylinder - vad gör Du då? 
Project loket har inga gjutna delar. Cylindern är av 4-kantsmässing och alla andra delar är av vanligt förekommande järn eller stål. Tänk på att även ett enkelt lok eller ångmaskin kräver många arbetstimmar och kanske fler verktyg än man från början tänkt sig. Jag vill inte avråda Dig från att bygga ett ånglok, men börja med något enkelt annars är risken stor att Du mister lusten.
Att tillverka dubbel uppsättning av nedanstående detaljer skulle ta flera månader för mig (c:a 15-20 tim/vecka) med både svarv och fräs.
 Massor av finmekaniska detaljer!

F.  Små, små skruvar och muttrar verkar vara omöjliga att få tag på. Vet du var sådana finns?
S.  Under länkar finns en adress i Tyskland som levererar även i små mängder.

F.  Jag skall fixa 6 runda skivor men kan inte få tag på runt material som är stort nog att kapa av. Jag har ingen fräs men tillgång till en kallsåg. Det skall vara hål i mitten.
S.  Kan Du få tag på platt material kan Du göra som i skissen härunder. 

F.  Du skrev tidigare om att man idag troligen fräser trapetsgängor. Skulle vara kul att veta hur. Blev bara nyfiken hur det går till med invändiga gängor.
S.  Bilderna nedan är hämtade ur MI-handbok.

Både utvändiga och invändiga kan fräsas.

F.  Jag har köpt en liten plåtbock av Claes Ohlson för att bocka chassi i U-form av 2 mm aluminium men det blir aldrig rätt. De bockade bitarna skall passa precis innanför ett givet mått men de blir alldeles för stora och det blir liksom en liten radie innerst i böjen. Vad gör jag för fel? 
S.  Först lite "teori". Man kan aldrig få ett skarpt hörn invändigt när man bockar plåt. Det beror på alla metallers struktur. Det fordras mycket större kraft att komprimera en metall än att sträcka den. Därför blir det alltid en invändig radie.
För att få rätt mått utvändigt måste måttet först minskas med 2 plåttjocklekar + bockningsfaktorn som är beroende av plåttjockleken. Vid manuell kantbockning i 90 grader blir faktorn ungefär 3 (enl. diagram) för 2 böjar på 2 mm plåt.  I Ditt fall skall Du minska måttet mellan bockningarna med 7 mm. Gör en provbit för att kontrollera.

F.  Vi diskuterar hårdlödning av koppar. Är kopparlod lika starkt som silverlod?
S.  Nej, silverlod är c:a 50% starkare, men kopparlod är lättare att hantera eftersom man inte skall använda flussmedel. Arbetstemperaturen är också c:a 100 grader högre för kopparlod. C:a 700 grader för  kopparlod mot c:a 600 grader för silverlod. 

F.  Vilket spindelvarv och vilken matning skall man ha när man skall lettra och vad händer ?
S.  Lettring är en plastisk bearbetning av materialet, d.v.s. att materialet deformeras på ytan. När lettringstrissans utåtstående delar pressas in i materialet "flyttar" det sig in i trissans hålrum. Diametern på det lettrade området blir större än ursprungsdiametern.
Lågt varvtal och liten och långsam matning på tvärsliden. Skall man ha ett längre lettrat område, matar man även inåt med toppsliden. All matning sker "för hand". Krysslettring görs i etapper - mata in,  mata ut, flytta fram, mata in etc. Lettring bör ske så nära chucken som möjligt. Det är stora krafter som behövs till hårda material. Till klenare detaljer måste man använda motdubb. 

F.  Jag håller på att renovera en gammal Vespa och jag har slarvat bort en kil. Spåret är halvmånformat och är 4 mm brett och 15,5 mm långt och c:a 4 djupt. Hur stor skall kilen vara?
S.  Det är en Woodruffkil Du skall ha. Den finns kanske att köpa, i så fall heter den WK 4 x 16. Skall Du tillverka den själv utgår Du från 16 mm  h10 verktygsstål. Sticker av en bit 4 mm och fräser ner 10 mm. Kilen skall alltså bli 4mm bred och 6 mm hög. 

F.  Vågar man köpa svarv och andra maskiner på annonsmarknaden? 
S.  Njae, själv vill jag se och känna på grejorna särskilt om det är lite äldre maskiner. Ofta saknas det kugghjul till längdmatningen och det kan bli bekymmer att få tag på nya. Men, ibland kan man ha tur om det t.ex. är en amatör som tröttnat - eller flyttat - och inte längre har plats för maskinen. Flera har fyndat, andra har ångrat köpet. Så, kolla noga vad ni köper.

F.  Det finns en liten maskinuppsättning som heter Unimat 1. Kan det vara någonting? Har du testat den? Duger den till att svarva i metall?
S.  Ni är riktigt många som ställt frågor kring Unimat 1. Nej, jag har inte testat den. Den är nog för liten för mina behov. Enklast är väl att ni kontaktar firman som säljer den.
PS. Just nu kom en granne in med "resterna" av sin Unimat 1.

Duger inte till metall, men hjälpligt till trä säger han. Gäller det hårdare träslag t.ex. ek orkar motorn inte med.

F.  Stora hål i 1 mm plåt är inte lätta att handskas med. Borra blir det inte tal om. Vad göra? 
S.  Vad Du behöver är en hålpunch. Finns för både runda och 4-kantiga hål. T.ex. Bonab och ELFA säljer sådana. Sök på nätet så hittar Du både storlekar och priser.

F.  Du skriver att automatstål är nästan lika lätt att arbeta med som mässing men är det lika starkt? Var finns automatstål i mindre bitar att köpa?
S.  Om Du jämför med vanligt t.ex. axelstål ( SS 2172 ) har det en brottgräns på mellan 500 och 600 N/ kvadrat mm och automatstål ( SS 1914 ) mellan 450 0ch 600 N/ kvadrat mm. Alltså ingen större skillnad i brotthållfasthet. Ironbill säljer i 1 meters eller ½ metersbitar upp till 50 mm tjocklek runt material men även 4- och 6-kantiga ämnen.

F.  Clas Ohlson säljer svarvämnen i mässing, kan det vara något att satsa på? Är det inte lite dyrt? Köper du själv sådana?
S.  Jag har själv köpt sådana ett flertal gånger, det är inte särskilt dyrt så det är väl värt att satsa på om man skall svarva eller fräsa "kortare" bitar. Mycket av det jag visar på mina sidor är just tillverkade av sådana svarvämnen. OBS! Enl. färska besked skall satserna inte mera finnas!

F.  Vi har ett Biltema varuhus i närheten. De säljer en massa verktyg , vad jag förstår , mycket billigt. Har du någon erfarenhet av t.ex. deras gängverktyg?
S.   Nej, det enda jag köpt därifrån är det maskinskruvstycke som jag visar under Projekt. Det var det inga större fel på, och jag vet att en hel del mindre bilverkstäder  köper sina verktyg där. Så det är nog inte skräp de säljer.

F.  Ritningar till fungerande ånglok är ju svindyra. Om jag bara vill ha ett lok att ställa i bokhyllan är det ju en halv förmögenhet det rör sig om. Var kan man kunna få tag på billiga översiktsritningar till ett enkelt lok utan att ha en jättetjock plånbok? 
S.  I nästan varje nummer av Allt om Hobby har Hans Svensson ritningar till enklare lok och vagnar. Visserligen är det smalspårslok, men det går ju att konvertera till vilken skala man vill. Kolla i tidigare årgångar av tidningen där finns det massor av enkla lok.

F.  Jag har hämtat hem en gratis ritning på Nätet på en oscillerande ångmaskin. Amerikanska utvändiga längdmått, t.ex. 0,375" x 0,375"  och 1, 250" långt. Omvandlar man dom blir det ju tusendelar. Hur noga är det egentligen? 
S.  I vissa fall inte noga alls - bara man vet vad man gör. T.ex. 0,375" = 3/8" = 9,525 mm. Många gånger beror måtten på att man valt ett standardmaterial i detta fallet 3/8" x 3/8". Du kan utan vidare använda 10 x 10 mm och 32 mm långt. Vissa mått kan vara noga t.ex. förhållandet mellan vevslängen och in/ut-blåsningshålen , men även här tror jag inte ens 10-delar spelar någon större roll. 

F.  Jag har varit inne på sidor med trädgårdsbanor. Verkar kul. Vilka maskiner och verktyg och sådant tror du att man behöver skaffa?
S.  Oj, en så komplett verkstad som möjligt, med så stor svarv och chuck som hjul etc. behöver,  fräsmaskin, borrmaskin, plåtsax, plåtvals, band eller kallsåg, gassvets för att kunna hårdlöda pannan + en massa andra maskiner och verktyg. Du måste också ha eller köpa en ritning och kanske köpa gjutna detaljer + allt annat material. Och inte att förglömma - en tjock plånbok och massor med tid och ett brinnande intresse. 

F. Jag skall tillverka och gänga en M-12 "plugg" med stor skalle. Jag har använt gängsnitt men gängan når inte ända in mot skallen det bli ju inga gängor där så "pluggen" bottnar inte.
S.  Oavsett om Du gängar med gängsnitt eller slår gängor i svarven måste Du sticka av närmast skallen. 3-4 mm brett och ner till gängans innermått. Se bilden härunder.

   

F.  Jag har försökt att sticka av silverstål med ett stickstål som jag köpt. Det var redan slipat men eggen bröts av nästan med detsamma. Eggen ligger exakt i dubbhöjd men det hjälper inte. Stålet går att slipa om men resultatet blir detsamma. Vad är fel tror du?
S.  I vissa material kan det vara bra att slipa till en spånbrytare på stålet. På bilden här under kan Du få en uppfattning om hur det kan se ut. Kanske det hjälper.

 

F.  Jag har hämtat hem en ångmaskinsritning från Internet men jag förstår inte hur den är måttsatt. Jag vet hur man omvandlar till mm, men inte hur man mäter. Bifogar en bild.
S.  Ritningen är s.k. koordinatmåttsatt men inte enl. standard. Rätteligen skall "origo" (0,000 / 0,000) ligga längst ner till vänster och man mäter : från 0,000 åt höger 0,813" och från 0,000 uppåt till 1,875". Man mäter alltså från samma 0,000 /0,000 ("origo") hela tiden, både åt höger och uppåt. Jag har vänt bilden Du skickade, så vissa siffror är upp och ner, men så är standard för koordinatmåttsättning. Origo kan man lägga var som helst på ritningen men då får alla mått till vänster och neråt minustecken. Kan ibland behövas när ett mått inne i detaljen är det viktigaste.

F.  När det gäller material t.ex. mässing, kopparrör, aluminium men även vanligt järn verkar det bara finnas i 6 meters längder eller i ett antal ton att köpa. Finns det inga firmor som säljer mindre längder? 
S.  Jodå, Ironbill säljer olika material i ½ meters bitar - vissa material i ännu kortare bitar. Clasisjön säljer bl.a. koppar- och mässingsplåt. Största sorteringen av olika profiler och material hittar man i England och Tyskland. En firma i England som jag handlat av heter G,L.R. Distributor. De har s.k. Budget Pacs av olika material och profiler - t.ex. dragen mässing vinkelprofil i 12" eller 2 feet längder. Firmor i Tyskland som säljer kortare bitar har jag inte provköpt något av. 

F. Var får man tag på silverlod och flussmedel i mindre kvantiteter?
S.  Firman www.slöjd-detaljer.com/ lär sälja stänger styckvis. Jag har inte kollat själv. Fick tipset i ett e-mail. 

F. Jag håller på med en kolv och en gängad kolvstångsände som jag inte får rätt på. När jag stoppar i kolven i cylindern pekar inte kolvstången i centrum och flänsen passar såklart inte. Vad skall jag göra för att få kolvstången i centrum?   
S.  Behåll kolvstången och tillverka en ny kolv, men med  2-3 mm större diameter än färdigmåttet. Borra och gänga i svarven. Gänga i kolvstången, tag loss och sätt upp kolvstången i chucken. Gärna med mjuka backar så Du inte skadar ytan. Nu kan Du svarva ner kolven till färdigmåttet och både kolv och kolvstång kommer att vara parallella och i centrum, även om det slog från början.  

F. Köpte en "ritning" och arbetsbeskrivning på nätet men det visade sig vara ett häftat särtryck ur något tekniskt magasin. Det som retar mig är att de olika originalritningarna är starkt förminskade och saknar vissa vitala mått. Hade ritningarna varit 1:1 hade det ju gått att mäta. Exempelvis är ett mått 4" bara 78 mm långt och en båge saknar radiemått. Finns det någon räddning???
S.  Det Du råkat ut för är mycket vanligt i nästan alla tekniska tidningar. Som en följetong kör man under en följd av utgåvor ett visst projekt. För att  layouten skall få ett aptitligt utseende blir man tvungen att förminska bilderna.  Att få en hanterlig skala på saknade mått kan Du i fallet 4" = 101,6  mm få fram en konstant, som Du kan använda på just den ritningen, genom att dividera 101,6 med 78 vilket ger 1,302 <> = 1,3.  Mät och multiplicera alla mått med konstanten så får Du fram ev. saknade mått. Andra ritningar har sannolikt en annan förminskningsgrad och därmed en annan konstant. Du får mäta och kolla varje ritning.
När der gäller radien för en båge måste Du betrakta den figuren som ett cirkelsegment  och mäta (och omvandla) bågens mått, för att få fram sträckorna s och h . Det är vad Du behöver för att räkna ut radien. Formel: Radien = s² + 4*h²  / 8*h  

F. Jag har fått låna en bok som heter "Simple Model Locomotive Buildings" men blir inte mycket klokare av den. Man blandar friskt en massa engelska uttryck men förklarar inte vad det är. De två ord som jag inte förstår är "Gauge" och "ins. to foot".
S.  Ni är ganska många som ställt liknande frågor.  Jag är ingen expert på lok, men jag citerar här ur en artikel : "Gauge and Scale" av Martin Evans.

Gauge betyder spårvidd i det här fallet. ( kan i annat sammanhang betyda plåttjocklek S.W.G.) Ins. betyder inch´s och är en förkortning. 1 inch = 1 tum = 25,4 mm.

Gauge = Spårvidd    =      skala
1 3/4"   =  44/45 mm  =      3/8"  eller 10 mm / foot      
2 ½ "        63,5 mm            17/32" eller  13,5 mm / foot
3 ½"         89 mm               3/4" eller 19,05 mm / foot
5"             127 mm             1 1/16" eller 26,99 mm / foot    
7 1/4"       184 mm             1 ½" eller 38,1 mm / foot
9 ½"         241 mm             2"  eller 50,8 mm / foot
10½"        260 mm             2 1/4"  eller 57,15 mm / foot

"ins. to foot" är den skala man använder i förhållande till förebildens verkliga mått. T.ex. 3/4" per foot ger skalan 1:16 d.v.s. att modellen blir 1/16 - del av det verkliga loket. Ex. om ett lok i verkligheten är 16 meter långt blir modellen 1 m långt.   1foot = 12" = 304,8 mm 

F.  Känner du till Patrick Verners ritningar? Jag har fått en sats ritningar till en liggande ångmaskin som heter Mill Engine. Vet du något om den?
S.  Jag har också ritningarna men skulle inte kunna tänka mig att bygga den. Jag tycker den är för stor och klumpig och kommer säkerligen  inte att fungera utan en massa ändringar. Men! jag vill inte avråda någon att bygga den.   

F.  Jag skall svarva ner en 6 mm silverstålsaxel till 4 mm för gängor. På ritningen står med text "split  bush in chuck", men ingen förklaring eller ritning eller någonting.
S.  Det betyder en slitsad bussning av stål som Du får tillverka själv. Brotscha hålet H7 innan Du slitsar. Sådana bussningar kan Du tillverka till alla dimensioner från 1 mm och uppåt. De fungerar som en spännhylsa och ytan tar ingen skada av chuckens backar. Se skiss nedan till 6 mm. 

F.  Jag har både en liten svarv och en liten fräs och skulle vilja bygga en liten oscillerande ångmaskin, men mina kompisar anser att det är leksaker och ingen riktig maskin. Har du ett tips på någon annan lättbyggd ångmaskin?
S.  Dina kompisar har fel. Oscillerande ångmaskiner har drivit stora fartyg, lokomotiv och traktorer - alltså är det inga leksaker. Idag finns det ritningar och materialsatser  till modeller av tidigare existerande maskiner, men också mer eller mindre "hemmasnickrade" ritningar som Du kan hämta hem gratis på Internet. Men! Det är rätt, det finns även masstillverkade leksaksanläggningar t.ex. Wilesco och Mamod men dessa skall inte förväxlas med modellbyggen efter riktiga maskiner. En rågodssats och ritning till en dubbelverkande liten oscillerande maskin med överliggande vevaxel kan kosta över 100 Euro - inga leksaker precis. Det är kanske inte det Du syftar på men sök på nätet efter Oscillating steamengines så hittar Du kanske en ritning som Du själv tycker passar Dig.

F.  Jag försöker följa skärdatatabeller så noga jag kan, men min svarv (remdriven) har stora hopp mellan varvtalen. Bara 6 olika varvtal 130, 350, 560, 920, 1510 och 2450 varv. Det är svårt att pricka rätt. Skall jag använda högre eller lägre varvtal än det rekommenderade?
S.  Den frågan får jag ganska ofta, men det går inte att ge ett korrekt svar. Det är många faktorer som påverkar. Materialet som Du skall bearbeta kan vara olika hårt (eller mjukt) och ha olika skärbarhet. Svarvstålet Du använder betyder mycket. Hårdmetallskär eller sparskär har olika egenskaper. Nosradie och spånbrytare påverkar också, liksom med eller utan skärvätska. Vid grovbearbetning föredrar jag det lägre varvtalet och vid finbearbetning det högre. Välj då ett skär med liten nosradie och  lång - men inte djup -spånbrytare när Du finbearbetar. Det är  nästan alltid bättre att ta ett mindre skär än det rekommenderade och bibehålla varvtal och matning.

F.  Jag håller på med att renovera en riktigt gammal motor. Jag har fått veta att fasvinkeln på ventilerna skall förhålla sig som 2 till 3. Fattar inte vad dom menar. Kan det vara 2 eller 3 graders vinkel? Låter inte klokt.
S.  Ni är flera som har funderingar och frågor om vinklar, sinus och cosinus, grader och minuter, radianer, kilvinklar etc. etc.
I Ditt fall gäller det helt säkert att Du skall räkna fram vinklarna så att de förhåller sig som 2 till 3, dvs. tangens 2/3. Nu är 2/3 ett irrationellt tal 0,66666666 osv. Cotangens 3/2 är inte bättre, det blir 1.5000 vilket Du inte heller hittar i tabellerna. Så Dina vinklar blir ungefär 33,7 grader resp. 56,3 grader. Vinkeln beror på var Du börjar svarva.
En del är sura för att deras fräsar har gradering i grader, minuter och sekunder men i tabellerna anges t.ex.33,7 grader.  Men det kan lätt omvandlas. 1 grad är 60 minuter och 1 minut 60 sekunder.. 0,6666666*60= 39,99999 dvs. så nära 40' minuter man kan komma utan att även beräkna sekunderna vilket i detta faller blir så litet att det inte spelar någon större roll. (1minut = 1/60 = 0.016666 grader  och 1 sekund = 1/3600 av en grad = 0,000277 grader ).
Konicitet är också  trigonometri  fast här rör det sig mest om små vinklar och kan beräknas ur formeln:  tangens för vinkeln = 0.5 * (  D - d ) / L . Ur tabellen hittar man sedan vinkeln.
Radianer är definierade som den sträcka utmed enhetscirkelns rand som spänns upp av vinkeln. Eftersom enhetscirkeln har radien 1 så blir dess omkrets 2π. Ett helt varv, 360 grader, motsvarar alltså 2π rad. Annorlunda uttryckt, 1 rad ≈ 57,295 grader. Används troligen bara inom vissa  vetenskaper och inom flygindustrin.
                                                      ###
Här kommer en liten förklaring till triangelmätning (trigonometri). Vi vet att en triangel har 3 sidor och 3 vinklar och att summan av vinklarna i en triangel alltid är 180 grader. Om en av vinklarna är rät = 90 grader kallas den en rätvinklig triangel. De andra 2 vinklarna får dela på de 90 grader som återstår. De kan vara 45 grader vardera eller att om en är 33 grader då blir den andra 90 - 33 = 57 grader. Detta kallar man lagbundna förhållanden. Ändras en sidas längd påverkas vinklarna - ändras en vinkel ändras också  sidorna.. Detta är hemligheten bakom trigonometrin. Känner man den långa sidan och en kort sida är det sinus eller cosinus som gäller, känner man de båda kortare sidorna är det tangens eller cotangens som gäller. Man får då genom att dividera talen med varandra fram ett tal som man jämför med i sitt tabellverk och får på så sätt fram den sökta vinkeln.
Inte så svårt som det verkar.

F. Kommentar!  Din formel för cirkelsegment  Radien = s² + 4*h²  / 8*h  stämmer inte. Jag mätte s till 82 mm och h till 8,5 mm och fick radien 116 mm det stämmer inte.
S.  Jodå, formeln stämmer - det är Du som räknat fel. Så här skall Du räkna:
82²  = 6724
8,5² = 72,25
4*72,25 = 289
6724 + 289 = 7013
8*8,5 = 68
7013 / 68 = 103,1  Din radie blir 103,1 vilket stämmer.

F.  Du har skrivit om stora hål i tunn plåt. Mitt problem är små 1 mm hål i tunn plåt. Borren bryts av på löpande band. Ett bra tips?
S.  Du kan använda dubbhålsborr som finns i storlekarna 0,8 - 1 - 1,23 - 1,6 mm osv eller korta borr med 3 mm skaft och ännu mindre borrdiameter. Är av hårdmetall och egentligen avsedda för borrning av kretskort. Det är viktigt att detaljen är väl fastspänd eftersom tunna detaljer gärna vill "resa sig" när man backar borret.

F.  Jag har byggt en liten ångmaskin från engelska ritningar och det står " air pressure 5 - 10 psi". Vad står psi för ?
S.  Psi betyder (på svenska) pound per kvadrat tum. Man skriver även lb/in² . 1 psi = 0,073 kp/cm² .  

F.  När jag borrar med borr i pinolen, skorrar och vibrerar hela svarven. Varför och vad kan man göra åt det tror du?
S.  Det kan ha 2 olika orsaker. Antingen är pinolen inte i linje med svarvspindelns centrum eller så är Dina borr väldigt snett slipade. Du får kolla båda alternativen. Kolla även spindelvarvet så att Du inte har för högt varv när Du borrar med grova borr. 

OBS!  ss-maskin har ny hemsida: www.smaskin.se  ! 

F.  Jag såg en bild av en svarv  med en mycket märklig chuck. Det liknade nästan en borrchuck.
Kan man använda sin vanliga borrchuck i svarven?
S. Det är säkerligen en spännhylsechuck som Du har sett i svarven. Det är mycket vanligt när man arbetar med klena cylindriska arbetsstycken. T.ex. klena axlar. Din vanliga borrchuck kan Du inte använda! Dels är det för dålig precision, dels måste  Du måste ha en dragstång genom svarvspindeln  annars skakar chucken loss. Du får själv tillverka en passande dragstång - följer aldrig med en spännhylsechuck. OBS! Du får ta bort den vanliga chucken och sätta spännhylse-chucken direkt i svarvspindeln.

F. 
S. 
  

 
.